dasfadf

Finanskrisen: Svenska banker i guldläge

Först måste de svenska bankerna klara av sin omedelbara förtroendekris, det borde vara lätt. Det svenska samhället har knappast något annat alternativ än att ge stöd så att förtroendet återvänder. Dels kommer staten kortfristigt att tjäna på det, dels skulle den samhälleligga kostnaden att inte göra det bli astronomisk.

Instrumenten för detta finns redan.

Sedan stundar de gyllene dagarna för bankerna.

Bankerna kan nog, oroligt, men ändå räkna med att statens garantier för inlånarnas medel ökas tills oron lägger sig, annars måste ju garantierna infrias. Insättarskyddet dubblerades i dag till 500.000 SEK per inlånare och bank. Det var lite i minsta laget, men det visar vägen.
Så nu har bankerna dels ett hyggligt eget kapital och efterställda förlagslån som primärt riskkapital, dels den statsgaranterade inlåningen från allmänheten. Därutöver behöver bankerna en omfattande upplåning på obligationsmarknaden samt direkt inlåning från större långivare - andra banker, stater, kommuner, fonder, stiftelser, storföretag och någon enstaka kapitalist. All denna finansiering i större poster kan banken säkerställa med sin utlåning och sina värdepappersinnehav. Det tar lite tid och mycket arbete, så man är säkert motvillig till att göra det, men det är den enkla utvägen. När man gjort det inser också staten som garanterat allmänhetens inlåning att man inte har något val annat än att låta banken reda ut sina problem själv. I värsta fall får man för syns skull göra en liten nyemission. Men det kan det vara värt, för efter denna inledande del av finanskrisen stundar nästa kapitel.

Konkurrensen om låntagarna har lett till att bankerna lämnat lån med alltför liten marginal. Men under nästa fas av finanskrisen flyttas problemen till låntagarna. De kommer att få betala ett mycket högre pris för sina lån, speciellt om de är något riskfyllda. Marginalen på bolån kommer att öka. Marginalen på företagslån kommer att öka. Marginalen på stora fastighetslån kommer att öka.
Men orkar låntagarna bära det? Det finns naturligtvis några som inte kommer att göra det, men den stora mängden kommer att göra det. Annars finns utrymme för att flytta risken och betalningen till bankerna till nya ägare av de belånade tillgångarna.

Vid den förra stora bankkrisen i Sverige lärde sig bankerna, efter lite inledande misstag, att det oftast var bäst att inte gå för hårt fram, för då fick man ut mycket mindre. I stället lockade man fram mer pengar och säkerheter från låntagarna eller hittade nya ägare.
Bolånekunderna var inte förra krisens problem, det lär de inte bli nu heller - de får bara vara med och betala. Några få som tvingas sälja i bottenläge blir olyckliga för resten av livet, men det är inget stort problem för bankerna.

De stora problemen finns bland högbelånade stora fastighets- och bolagsägare. Fastigheter är lätta att ta över och överlåta. De behöver ingen svårfångad skötsel. I värsta fall får man vänta ut en återhämtning av priserna eller ge förmånliga villkor till en ny ägare.

Svårare blir det med riskkapitalbolagens högbelånade utköpsbolag och de högbelånade börsbolagen. Bland dessa stora krediter finns många med mycket liten reell säkerhet.
Ska bankerna klara detta måste de arbeta lite listigare och det kan de. Det gäller att succesivt kräva in alltmer eget kapital i strukturerna, förhindra utdelningar, få nya och utvidgade ägarinsatser. Bankernas Corporate Finance avdelningar kommer att få bråda dagar och höga provisioner för att arrangera dessa afärer. Naturligtvis kan man också för dessa kunder väsentligt höja sina marginaler. För vart skall kunderna vända sig när så många banker kämpar för sin överlevnad i hela världen? Och våra svenska banker kommer att kunna komma ur primärkrisen snabbare än de flesta av sina internationella konkurrenter.

Så om politikerna inte klantar till den första fasen av finanskrisen, den att få de svenska bankerna ur sin nuvarande förtroende- och likviditetskris kommer de att få en strålande lönsamhet och kunna expandera väsentligt.
Det kommer också att finnas utomordentliga möjligheter för andra parter att medverka till olika räddningsoperationer av skuldtyngda företag och fastigheter. Många tillgångar är på väg att bli billiga.
Så häng inte med huvudet för allt elände som berättas i tidningarna. Lyft blicken och upptäck de nya möjligheterna.

Bengt Stillström 07 okt 2008 09:50