Höj räntan nu

Behöver inte näringslivet stimulansen av låg ränta, så att de investerar och ökar sysselsättningen? Behöver de inte stimulansen av högre privat efterfrågan? Jo, det är det som är dilemmat och som gör frågan lite svårare. Vad näringslivet behöver är tillgång till kapital. Om räntan på kort sikt är låg spelar mindre roll. I kalkylerna räknar man ändå med en högre ränta, eftersom man måste klara det. Bankerna håller på och drar ner sin riskexponering, som en konsekvens av finanskrisen. När de låter privatkunderna låna allt mer blir det än mindre över till företagen. Neddragningen drabbar dem ännu mer. Låg ränta på lån man ändå inte får, spelar ingen roll.

Många företag vill eller behöver inte heller investera, eftersom efterfrågan på de internationella marknaderna gått ner kraftigt. När verksamheten minskar frigörs också kapital. Kassaflödet blir bra trots dåligt resultat, eller till och med förlust. Lånebehoven kommer först när efterfrågan ökar igen. Det är då bankernas utlåningskapacitet måste finnas. Tyvärr kommer också företagens dåliga resultat att stå i vägen för nya lån. Konkursvågen kommer ofta när efterfrågan kommit tillbaka. Man får inte låna på framtida resultat, utan banken tittar bakåt på de historiskt dåliga resultaten. Har bankerna ett mycket litet utlåningsutrymme, för att de lånat ut för mycket till privatkundernas övervärderade bostäder, blir det inget lån alls för många bolag. Det är därför det är så farligt med den låga räntan. Bostadspriserna skenar tack vara stor tillgång på billiga lån. När så räntan stiger och bostadspriserna sjunker får alltfler låntagare, framför allt unga människor som nyligen köpt sin första bostad, betalningsproblem. Kreditförlusterna ökar och bankerna kräver högre amorteringar samtidigt som räntan går upp. Just då vill företagen låna mer för att ta vara på de nya chanserna då efterfrågan kommer tillbaka.

Med högre ränta ökar inflationen, som Riksbanken mäter den, och det blir krav på ytterligare räntehöjning. Löntagarna kräver ännu högre löner, på grund av kostnadsökningarna och vi har åter igen åstadkommit en inflationsspiral. Den i sin tur höjer kostnaderna för inhemsk produktion och vi tvingas lägga ner fler arbetsplatser. Företagens produktivitet höjs eftersom man köper in insatsvarorna billigare än de kunde produceras i landet. Denna produktivitetsökning tas som intäkt för ännu högre löner. Och så vidare. Färre sysselsatta och ökad inflation är ingen rolig kombination.

Den svenska ekonomin stryps av agerandet. Det blir ännu större arbetslöshet och utanförskap.
I stället bör vi nu höja räntan så att inflationen av bostadspriserna stoppas och förhindrar en överbelåning av många privatpersoner. Amorteringskraven måste ökas, framför allt av de högbelånade. Frigjort utrymme på kreditmarknaden ska ställas till förfogande för finansiering av rörelsekapital och investeringar i företagen. Man måste dock se upp med de högbelånade bolagen med avsaknad av egentligt eget riskkapital. Den lånebubblan får inte tillåtas blåsas upp än mer. Det skulle skapa för mycket problem när den brister. I stället bör dessa företag göra nyemissioner för att minska sin riskexponering. Men det ligger lite utanför själva frågan om räntenivån.

Inflationskrafterna är så kraftiga av den låga räntan att vi måste få dem dämpade snarast. Annars exploderar inflationen och vi får tillbaka den dåliga ekonomin. Att det inte syns i Riksbankens inflationssiffror beror på att de inte räknar med prisökningar på tillgångspriser i sina kalkyler och att räntesänkningar kommer in som prissänkningar. Dessutom tittar Riksbanken bara på aktuell inflation och inflationsändring. De tittar inte på inflationskrafterna och deras betydelse för utvecklingen. Men krafterna verkar med en sådan fördröjning att man faktiskt behöver studera dem för att kunna styra.

Debattartikel Av Bengt Stillström 16 nov 2009 09:50