zitiz.se
Den här sajten är en del av Zitiz
Artikelbild

DIET - en livsstil?

Vad är en diet och ska man leva hela livet efter EN diet?

Först reder vi ut begreppet ”diet”: Ordet kommer från Grekiskan och betyder ”levnadsordning” och förklaras i SAO med ”av hälsoskäl reglerat kosthåll” och i NORDSTEDT ”kostföreskrifter att motverka/lindra sjukdom t ex diabetes”.
Förr användes ordet i förhållande till en sjukdomsbild som att gå på diet till en röntgen eller diabetes. Idag använder vi diet, i träning, media, och framför allt så pratar man olika dieter som Atkins, Montignac, Danska rikshospitalet, VLCD,GI ,viktväktarna och paleolitisk kost.
Nästan alla nya(i media) dieter går ut på att dra ner på kolhydraterna, och det pratas mycket om att öka fett/ protein intaget, vad är rätt eller fel undrar många?
Om några år kommer det at vara nya rön, värderingar och dieter.
Det återkommande är alltid att om man vill gå ner i vikt måste matintaget minska eller fyset öka och allra bäst är om man kombinerar dessa, detta funkar alltid!
Vi måste börja med att tänka vad är syftet med ”dieten” är, enligt uppslagsböckerna skall diet användas vid en sjukdomsbild och idag är övervikt en folksjukdom så då är diet okej!
Ordet betyder på Grekiska ”levnadsordning” och det är väl okey med alla matfällor som finns idag!

Vilken diet är då bäst.?


Det är så att vi är alla olika så den passar din kompis passar inte dig.
En del pratar bara protein, MINST 200gr dagen! Eller jag är helt nollad på kolhydrater! vad är det bästa eller vad passar mig?
Det är som med alkohol, en del blir tuffa, en del ledsna eller bara glada, kroppen och psyket gör att våra dietvägar ter sig olika.
Prova dig igenom flera olika dieter, det är tidskrävande men är ett bra sätt att hitta en diet för dig och DIN kropp. Ha inte bara en diet utan flera som du anpassar till olika situationer och lägen i ditt liv, du kan också göra en egen diet som passar din kropp och träning.
Då kan du ha en för uppbyggnad, en för viktminskning och en för den dagliga dieten.
Kroppen är ju suverän på att anpassa sig så stör din diet ibland, kanske en ätardag i veckan(som dock ska räknas in i dieten) eller så tar du en ”paus” i allt mattänk och vilar från alla förplikterser några dagar men låt det inte bli frossardagar som blir till veckor.
Eller så gör du en helt egen som passar dig å dina behov och förrutsättnigar.


Vad som är i ropet nu är låg kolhydrat dieter där kolhydrater blir boven och för några år sen var det bara prat om fett, och inte tala om allt snack om socker!
Är det bara en energi som är faran eller flera tillsammans, hur funkar det i natur eller varför inte i ursprungstiden för människan.
Då åt vi det som fanns att tillgå där vi stog för stunden, om det fanns bär så åt vi bara bär sen hittade vi kanske honung då åt vi bara det, troligen gjorde man inte rätter utan bara underlättade födan att ätas.
Tog födan slut vandrade vi vidare till en mer berikad plats, ett sökande av mat där energin gick åt att hitta föda för att fylla på igen, när det fanns stora tillgångar åt vi så mycket vi orkade, kanske la på sig ett hull till vintern, det har visat sig att manniskan bosatta sig mer permament så har man hittat mer DNA av frukt/kött vid kustfolket än vid inlandmänniskan, alltså började man tidigt att byta till sig ”godare” nyare varor.
Matvaran kommer alltid att vara den bästa handlingsvaran, oljan kan ta slut och bilarna stannar men vi kommer inte sluta att ha ett energibehov genom mat.
Vi vet att det var inte den starkaste som bara överlevde, utan framför allt den som kunde ”lägga” på sig mest fett till de hårda månaderna utan mat, så kroppen strävar efter att lagra.

Vi är alltså i dietens vagga, all forskning som kommer är oftast gjord på djur(råttor) eller på en liten grupp människor under en kort tid.
Det är ofta ett stort bortfall 30-50%
Dessutom är det svåra alltid att veta om försöktspersonen håller sig till dieten, och det viktigaste.. vem betalade för forskningen.
GI kom till på 70talet för diabetiker, Atkins på 60talet för att få överviktiga smalare till operationen, sjukdomen skapade alltså väg för oss friska att hitta en mathållning till övervikten.

Hur bra mår en kropp i längre tid av en låg diet(fett eller KH).. efter 10, 20 eller 30 år vad händer då ? Precis som vi har låtit övervikten komma smygande under 20-30 år.
Kommer det att finnas nya folksjukdomar på grund av hårda dieter? Är anorxia en sådan? Kommer vi få människor som är helt katabola i nedbrytnings fas, där muskler bryts ner till energi

Det svåra kan vara att veta vad som är mycket eller lite, vilken diet, vad är mina förutsättningar, hur många kcal ska jag ha per dag, energifördelning, om jag tränar, en massa frågor som kräver svar..
Det viktigaste är inte dieten utan att hålla vikten efter viktnedgång, över 90% går tillbaks till sin gamla vikt(eller mer) inom 4 år, så livstilen är viktigast.
Det stora problemet är inte idag utan om 30-40 år när alla överviktiga är gamla och våra barn är uppväxta bara med snabba kolhydrater och massa fett.
Det kommer vara som med rökningen man varnade och varnade för och nu får vi betala priset med kol, plågsamt för den drabbade och dyrt för landsting, rökförbuden, varningtexterna kom 40 år för sent, där tror jag att vi kommer vara om vi inte vänder båten och diskuterar åtgärder som är rimliga och greppbara för oss vanliga.
Så försök att hitta en ”lagom” anpassad matlivsstil där all mat får plats, men låt det inta vara som idag där nästan all mat är för energirik och snabb.

Jag tror mycket på LANDS mat det vill säga att det vi ätit i Norden är anpassat för våra kroppar och natur, därför ska vårat största intag komma från svensk mark. Hoppas detta har ökat förståelsen att ni måste sätta er in i maten i vardagen och röra på er mer. Låter enkelt och det är det när man gör det viktigaste.. börjar.

// Henrik


























Mat & Hälsa

Article image

Blir vi smartare när våra hjärnor krymper?

Människohjärnan har krympt de senaste 30 000 åren. Men detta är inte nödvändigtvis ett tecken på att vi skulle bli dummare. Forskare menar snarare att evolutionen gör vår hjärna mer slimmad och effektiv. Liksom mobiltelefoner och datorer gradvis blir mindre och smartare förbättras även våra hjärnor. Detta kopplas av forskarna samman med den växande befolkningen.

Mat & Hälsa

Article image

Mindless eating

Vet du hur mycket du äter? Är du medveten om allt som slinker ned? Eller äter du ”mindless” – mer än du medveten om? En bok i ämnet visar på...

Uppsala

Article image

Abstral godkänt av FDA i USA

Orexo AB meddelar att partnern ProStrakan Group plc fått godkännande av Abstral® från det amerikanska läkemedelsverket (US Food and Drug...

Hälsa

Article image

Varför vegetarianer presterar bättre

Påståendet om att vegetarianer presterar bättre kan kanske ses som något provocerande. Varför skulle ”gräsätare” prestera bättre än andra? Och vadå...

Hälsa

Article image

Kollodialt silver har fastnat i det medikaliserade samhället

En av de grundpelare det moderna samhället vilar på är att sjukdomar bara kan botas av läkemedel eller annan medicinsk behandling. Likaså finns det regler som säger vem som får försöka bota sjukdomar. Lagstiftning och myndighetsutövning styr detta med järnhand. Vi är alla uppvuxna med detta, så vi ser det som något fullständigt självklart. Men varför är det så egentligen? Dum fråga kanske någon tycker. Hur skulle det annars vara? Att vem som helst skulle få "leka läkare" och att man får använda...

Hälsa

Article image

Balansen avgör din hälsa

En människa som är i full balans mellan kost-aktivitet-vila är pigg, positiv och livsbejakande. Hon kan utföra både intellektuellt och kroppsligt...

Hälsa

Article image

Waerlands hälsoideologi - lika aktuell nu som för 76 år sedan

Are Waerland byggde sin lära på mer än 35 års teoretiska studier och livsföringsexperiment. Han gav därefter ut boken "I sjukdomarnas häxkittel",...

Hälsa

Article image

Brist på holistiskt synsätt och traditionella vetenskapliga metoder ett hot mot hälsan?

Hippokrates, läkekonstens fader, sade redan för mer än 2.300 år sedan att man behandlar sjuka människor och inte sjukdomar. Det är något annat än vad...

Hälsa

Article image

Ålders tjuvar

Att vår livsstil påverkar hälsan och därmed även hur länge vi lever, det vet vi nog alla. Här är en liten tabell med antal år som olika livsstilsförändringar kan ge. Ta tabeller för vad den är: en rolig kuriosatabell som kan ge en fingervisning. Det är ingen vetenskap eller exakta siffror. Siffrorna ska ses var för sig och inte summeras.

Hälsa

Article image

Stressa av - sen ned i vikt

Känner du stress för att du vill gå ned i vikt? Blir du stressad av de där nesliga kilona som sitter runt midjan och inte vill försvinna vad du än...

Hälsa

Article image

Kaffe kan ge mindre barn

Att kaffe påverkar graviditeten och fostret är välkänt. Allt som mamman äter och dricker når ju barnet via blodet. Kaffe har hittills kopplats till...

Hälsa

Article image

17% av 5-åringarna i Sverige är överviktiga

Linköpings Universitet har följt 17 000 barn från födseln fram tills de var nio år. Resultaten visar att knappt 13 procent av barnen var överviktiga...

Träning

Article image

Kolhydrater eller fett för prestation?

Frågan om man presterar bäst på fett eller kolhydrater är minst sagt het och den kommer i allt större utsträckning upp när jag föreläser, senast...

Hälsa

Article image

Träning på arbetstid lönar sig

En ny studie visar att motion under arbetsdagen ger bättre hälsa och mindre sjukfrånvaro. Inte heller minskar produktiviteten eller intäkterna om...

Träning

Article image

Håll formen med mer muskler

Förutom att muskler både ser bra ut och ger en starkare och friskare kropp så ökar de även förbränningen i kroppen.

Om författaren

Författare:
Henrik Ryman

Om artikeln

Publicerad: 16 jun '09 10:25

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln:

Dela på andra sätt...