Användandet av antibiotika går att förebygga – När skall myndigheterna öppna ögonen?

Helt sensationellt kanske de flesta tycket. Tänk att man kan minska användningen av antibiotika med hela 84 %. Tänk om alla barn fick i sig dessa bakterier. Hur mycket skulle inte då antibiotikaanvändningen minska i samhället? Det är ju trots allt barnen som är de största konsumenterna av just dessa läkemedel.

Personer som är insatta i probiotika kan bara nicka lite på huvudet och konstatera, bra siffror och inte helt oväntat. Under de senaste 30 åren har nämligen över 5.000 vetenskapliga artiklar publicerats där en övervägande majoritet visar på de positiva effekter probiotika har på vårt immunförsvar och vår tarmfunktion – två vitala kroppsliga funktioner som är grunden till vår hälsa.

För att kallas probiotika måste en bakteriestam, (för det är till 99 % frågan om bakterier), kunna påvisas att den inte är skadlig för människan och att den har någon form av positiv hälsoeffekt. Det finns idag ca 20-30 olika bakteriestammar och en jästsvamp som har sådana dokumenterade effekter.

Men om det nu är så bra med probiotika varför äter inte alla människor det och varför är egentligen probiotika så bra? Om vi börjar med den första frågan så äter faktiskt en hel del probiotika idag. Traditionell yoghurt innehåller helt naturligt probiotika och många nya typer av yoghurt innehåller även andra lactobaciller och bifidusbakterier som fyller kriterierna. Likaså har de två svenska företagen Probi och Biogaia, med sina patenterade lactobaciller, under de senaste 15-20 åren fört en hård kamp för att introducera sina produkter både i Sverige och utomlands. När det gäller Probi så är det främst frågan om ProViva och bakterien L. plantarum 299v och för Biagaias del är det bakterien L. reuteri, som bl a finns i vissa typer av Sempers barnvälling och tuggummin från Sunstar. I USA introduceras hela tiden någon ny produkt med probiotika, och stora livsmedelskoncerner som Craft Food och Nestle är redan ”med i matchen”.

Att probiotika är bra för oss beror egentligen på att det är något livsviktigt för oss att tarmsystemet är ”koloniserat” av bakterier, att vi har en så kallad tarmflora. Under hela evolutionen har vi utvecklats i samspel med bakterier. I fosterlivet lever vi i en steril miljö, men direkt vid födseln börjar koloniseringen, och efter en kort tid har de flesta redan många hundra olika typer av bakterier i tarmsystemet. De goda bakterierna skyddar oss genom att rent fysiskt konkurrera ut skadliga bakterier och virus. Likaså spelar de en stor roll i samspelet mellan skadliga ämnen och vårt immunsystem, genom att trigga olika signalsystem.

Det hela är givetvis betydligt mer komplicerat än vad jag beskriver (därav alla dessa drygt 5.000 vetenskapliga artiklar). Det är balansen mellan dessa hundratals olika bakterier som är så viktig för att vi skall må bra. En sak som gör det än mer komplicerat är också att dessa bakterier hela tiden måste få näring för att kunna fullgöra sina uppgifter. Sådan näring kallas för prebiotika och består oftast av olika typer av växtfiber som inte kroppen själv kan bryta ner, men det kan också vara helt andra ämnen som hjälper probiotikan att utföra sina hälsofrämjande effekter. Den största faran för en bra tarmflora, och våra probiotiska bakterier, är vår moderna kost som innehåller för lite prebiotika samt överförskrivningen av penicillin och annan antibiotika, som också tar död på probiotikan. Efter varje antibiotikakur minskar därför vårt egna naturliga skydd mot skadliga bakterier och virus drastiskt.

Hela den komplexitet som råder i samspelet mellan bakterier och människa (och alla andra djur också för den delen) gör att det är mycket kostsamt att genomföra de kliniska studier som ”läkarvetenskapen” kräver för att acceptera dess förtjänster. Vi har ju en värld, som när det gäller sjukdom och hälsa, domineras av skolmedicinen och läkemedelsföretagen, och det är på deras villkor allt som har med hälsa sköts. Tyvärr får dagens läkare inte någon utbildning på probiotika och inte ligger det i läkemedelsföretagens intresse att propagera för något som på ett naturligt sätt minskar risken att bli sjuk. Kvar finns de små probiotikaföretagen, som både kan och vill, men har mycket begränsade resurser, och de stora livsmedelskoncernerna som egentligen bara följer trender på marknaden för att kunna sälja så mycket som möjligt. Men nu har probiotika börjat bli en trend, så det har också blivit en ordentlig fart på livsmedelsindustrin. Se bara på Arlas, Skånemejeriernas och Valios hemsidor och ni kommer att hitta en mängd intressant information om probiotika.
Tyvärr finns det inga stora studier med tusentals personer som visar på de positiva effekterna som probiotika ger. Ofta är det bara frågan om några hundra personer i varje studie. I november 2005 publicerades en studie sponsrad av BioGaia, men gjord av företagsläkaren Py Tybelius på TetraPak . Totalt ingick 256 personer anställda på TetraPak i studien. Den visade att sjukskrivningen minskade med 56 % hos dem som drack en dryck med L. reuteri. Likaså publicerade Probi för ganska precis ett år sedan en studie där man låtit hälften av 310 personer dricka en dryck med två olika typer av laktobaciller. Jämfört med kontrollgruppen, som fick dricka samma dryck men utan bakterier, så minskade antalet förkylningar och dagar med symptom signifikant (om man nu blev förkyld). Av de personer som var med i probiotikagruppen upplevde också 50 % rent subjektivt att ”behandlingen” var mycket effektiv, medan motsvarande siffra i kontrollgruppen var 0 %.

Det är alltså inte bara den nya studien i Pediatrics som visar på den direkta effekten av probiotika . Tänk om man skulle låta alla svenskar få i sig en daglid dos av t ex L reuteri. Frågan är då om sjukskrivningarna i Sverige skulle gå ner med 20 %, 30 % eller 56 %? Det finns ingen som vet. Vi kan dock konstatera att sjukskrivningarna minskar i Sverige, och många anser att det helt och hållet beror på strängare regler i sjukförsäkringssystemet. Man kan dock konstatera att konsumtionen av probiotika ökar för varje år. Se bara på hur försäljningen av ProViva vuxit i Sverige från 14 miljoner liter 2005 till 23miljoner liter 2008.

När skall myndigheter som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen förstå att man måste börja rekommendera probiotika till alla?

Analys Av P-J Fager 19 aug 2009 11:13