Är LCHF-kost en bluff?

De som främst sjunger LCHF-dietens lovsång är överviktiga personer, som genom att utesluta kolhydrater i kosten gått ner i vikt. Det verkar ofta fungera bra, och om man skall förklara det med en grov förenkling, så beror det ofta på lägre kaloriintag på grund av att blodsocker- och inslulinsvängningar minskar och därmed hungerkänslorna.

Så snart det kommit någon form av vetenskaplig artikel som kan tolkas till LCHF:arnas fördel har deras fana synts än tydligare vajat på barrikaden. (Läs mer på www.kostdoktorn.se.) Man får lätt intrycket av att alla de sjukdomar vi idag har i det moderna samhället beror på för mycket kolhydrater. Ett av deras huvudargument är att vi är skapta för LCHF-kost – att vi evolutionsmässigt står på stenåldersnivå där man bara levde på jakt och fiske. Vad de tydligen förträngt är att alla högstående kulturer de senaste 10.000 åren varit bofasta jordbrukare som haft spannmål (kolhydrater) som stapelföda, med tillskott av mjölkprodukter från domesticerade djur. För bara 150 år sedan var köttkonsumtionen i världen mindre än 5 kg per person och år hos majoriteten av befolkningen. Dagens förbrukning är 15-20 gånger högre.

En diet som påminner om LCHF är "Atkinsdiet". Det gemensamma är att man vill utesluta kolhydraterna, men Atkins vill ha ännu mer protein och inte lika mycket fett som LCHF:arna. Många pratar också om GI som en diet där man skall äta lite kolhydrater, men när det gäller GI är det egentligen inte en fråga om att dra ner så mycket på kolhydraterna, utan istället att undvika snabba stegringar av blodsockret, dvs att äta sk långsamma kolhydrater.

Nu har det dock kommit en artikel som kan vända upp och ner på hela LCHF-rörelsen. Den visar att möss som åt mer fett och protein än normalt lättare fick åderförkalkning (ateroskleros). Det är just ateroskleros som är en viktig komponent i de flesta av våra vällevnadssjukdomar såsom hjärtinfarkt, aortabråck och stroke. En intressant notering var att det inte var någon statistisk skillnad mellan grupperna när det gäller kolesterol nivå i blodet.

Vad kan då detta bero på? Det är faktiskt inte så konstigt om man känner till den verkliga orsaken bakom ateroskleros. Den verkliga orsaken? Ja just det, den verkliga orsaken! Det är inte frågan om för högt kolesterol, för högt blodtryck, diabetes eller övervikt. Dessa saker är bara symptom på att något inte är okej. Men allt hänger ihop och beror på att kroppen försöker reparera skador på kärlväggarna som oftast orsakats av sk endotoxiner – rester av bakterier som läcker in i kroppen från försvagade barriärer i munhåla, mage och tarm. Och förmodligen också från lungorna. När dessa skador repareras bildas plack som kan göra att kärlen blir stela, sköra och förträngda. Det gör att blodkärlen blir mindre elastiska, och med för mycket vätska i kroppen, beroende på att många äter för mycket salt, blir blodtrycket lätt för högt. Detta är dock en reversibel process som kan ta 20-50 år innan den manifesteras i klinisk sjukdom.

Dessa plack innehåller mycket kolesterol – därav sambandet mellan hjärtkärlsjukdom och kolesterol, och att personer med högre kolesterol än normalt lättare riskerar ateroskleros. Men ser vi sedan på överviktiga personer så har de oftare än andra en ”rubbad” tarmfunktion, beroende på för högt intag av snabba kolhydrater. De får därmed lättare en felaktig tarmflora, vilket gör att bakterierester lättare läcker in i kroppen. Och ser vi slutligen på diabetiker så har de en rubbad ämnesomsättning beroende på bristen i kroppens naturliga reglering av kolhydrat- och fettomsättningen. Den höga nivån av glukos i blodet, som ofta kännetecknar diabetiker, även de någorlunda välreglerade, gör också att de fettpartiklar som cirkulerar i blodet och som innehåller kolesterol, får glukos bundet till sig och därmed lättare fastnar i de inflammerade kärlväggarna. Det finns också en rad andra orsaker till detta, däribland höga nivåer av acetaldehyd (nedbrytningsprodukt från alkohol) samt för lite antioxidanter.

Att mössen som började äta mer fet och protein fick ateroskleros berodde förmodligen på att deras tarmflora förändrades. Deras goda bakterier, som livnärde sig på olika typer av fibrer (vilket följer med när de äter sin naturliga kolhydratrika kost), fick inte nog med näring och försvagades. Bakterier som istället livnär sig på kött kunde ta över. Tarmslemhinnan, som till största delen får sin näring från de goda ”fiberätande” bakterierna, blev då också försvagad och det kunde läcka in mer bakterierester i blodet. Ja, sen förstår ni själva vad som hände – mer inflammationer i kärlväggarna – mer plack – fler fall av ateroskleros.

Vad lär vi oss då av detta? Jo, det gäller att föda sina goda bakterier. Det gör man bäst genom att äta livsmedel som innehåller mycket växtfibrer såsom frukt, rotfrukter, grönsaker och fullkornsprodukter. Det är alltså ytterst viktigt att äta rätt typ av kolhydratrika livsmedel, något som egentligen påpekas av Livsmedelsverket, men som tycks gå de flesta förbi. Stora delar av det sjukdomspanorama vi idag ser beror på att man äter för mycket raffinerade kolhydrater, dvs produkter med stor mängd av vitt mjöl och vitt socker. Lägger vi sedan till det vita saltet så har vi en trojka av ”vita gifter” vi bör minimera intaget av.

Vi jordbrukarättligar borde vara mer försiktiga mot onaturliga kostregimer som LCHF och Atkins. Visst man kan gå ner i vikt, men det finns ännu ingen forskning som visar på konsekvenserna av 10-20 års fett- och proteinätande. Att hänvisa till inuiter, och deras goda hälsa (innan de började äta snabba kolhydrater och dricka alkohol) håller inte. Inuiterna har också genom årtusendena blivit anpassade genom ”det naturliga urvalet” till vad som fanns att tillgå i matväg norr om polcirkeln. Även om inuitkosten består av mycket fett och protein så är det också stor skillnad mot dagens LCHF. Den ursprungliga inuitkosten tror jag inte någon i det moderna samhället vill äta.

Och slutligen, när det gäller tarmfloran, så är det viktigt att vara extra aktsam när man ätit antibiotika, eftersom man då även tar död på de goda bakterierna. Antibiotika kan faktiskt i kombination med dagens utarmade och ensidiga kost skapa mer problem än vad den gör nytta. Det är bara det att det tar 20-30 år innan vi upptäcker de negativa effekterna.

Analys Av P-J Fager 27 aug 2009 09:49