zitiz.se
Den här sajten är en del av Zitiz
Det kanske inte var så farligt?

Det kanske inte var så farligt? 

Det överdramatiserade influensahotet

Det publicerades nyligen en mycket intressant artikel om ”svininfluensan” i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Den behandlade utbredningen av influensan och vårt naturliga skydd, och visar att en hel del personer redan hade ett skydd mot influensan, men också att det var betydligt fler som blev smittade än vad man tidigare trott.

 Det hela bygger på att man mätt förekomsten av antikroppar som var specifika mot en struktur på just H1N1-viruset. Antikroppar är ju en mycket viktig del av vårt immunförsvar, eftersom de genom att binda till främmande strukturer kan neutralisera dem. Det kan t ex vara olika ytstrukturer på virus eller bakterier. På så vis hindras då virus från att spridas i kroppen och göra oss sjuka. Antikroppssvaret triggas igång när kroppen blir utsatt för smittämnet, men det kan ta olika lång tid för olika människor innan man uppnår full effekt, varför man kan bli olika svårt sjuk. När vi haft en infektion finns ofta antikropparna kvar i blodet, eller kan mycket snabbt börja produceras igen, om vi skulle stöta på smittämnet på nytt. Det är ett samspel mellan olika typer av vita blodkroppar som sköter det hela.

De engelska forskarna som gjort studien mätte förekomsten av antikroppar i blodet hos personer innan influensan bröt ut och strax efter den första toppen av insjuknade personer.

Till sin förvåning såg de att en stor del av befolkningen redan var immuna mot H1N1, dvs hade så mycket antikroppar att de inte kunde bli sjuka. Likaså att det var en betydligt större andel som hade antikroppar efter influensatoppen än vad man kunde förutse av de rapporterna om insjuknade man tidigare fått. Det var faktiskt 10 gånger fler som haft influensan än man trodde innan.

Ser vi mer i detalj på resultaten så hade drygt 30 % av personer över 80 år redan ett skydd, men också ca 2 % av barnen mellan 0,6 och 5 år. Efter influensatoppen hade 21 % av barnen under 5 år antikroppar, och i åldersgruppen 5-14 år hela 42 %. Hos dem från 15 år till 24 år var siffran drygt 20 %, medan äldre åldersgrupper inte uppvisade någon skillnad före och efter influensatoppen.

Att notera är att det inte fanns något vaccin tillgängligt då man hade sin första influensatopp i England, vilken inföll i augusti/september 2009. Att man totalt missbedömt omfattningen av influensan (det var ju 10 gånger fler som fått den än man trott) berodde förmodligen på att den var mycket mild och av de flesta influensafall tolkades som en vanlig förkylning, och därför inte belastade sjukvården.

Man kan också konstatera att det måste varit väldigt få i åldersgruppen över 24 år som fått influensan över huvud taget. Detta trots att ca en tredjedel av barnen varit sjuka, och borde då ha smittat sina föräldrar. Vad de kan bero på är mycket svårt att säga, men det kan kanske vara frågan om någon annan struktur hos viruset, än den struktur som man tittade på i undersökningen, som har betydelse för immuniteten, och att de flesta personer över 24 år kanske hade antikroppar mot den strukturen.

I detta ljus ter det sig än mer anmärkningsvärt hur hotet från svininfluensan hanterats i Sverige. Det visar också på hur dagens massmediala samhälle kan skapa och förstora upp problem med hjälp av starka lobbygrupper och skrämselpropaganda.

Tänk bara hur det svenska smittskyddsinstitutet gick rakt in i ”fällan” – medvetet eller omedvetet går inte att säga – och övertygade svenska staten att köpa in 18 miljoner doser vaccin för flera miljarder kronor, när det egentligen skulle ha räckt med några hundra tusen doser för att skydda de mest utsatta riskgrupperna.

Man kan i stilla ro fundera över hur detta kan ha gått till och vem som tjänar på det hela. Det som slår en är den oheliga alliansen mellan forskare, industrin och massmedia. Genom att forskarna tillsammans med läkemedelsindustrin förstora upp hotet, med starkt stöd från massmedia, får forskarna mer anslag samtidigt som läkemedelsindustrin kan tjäna miljardbelopp på sina vacciner. Där står sedan de oförstående och okunniga politikerna, under kraftigt tryck från ”oberoende experter” och massmedias sensationsjournalistik, med Svarte Petter i hand, och kan inget annat göra än att fullfölja spelet.


Mat & Hälsa

Article image

Blir vi smartare när våra hjärnor krymper?

Människohjärnan har krympt de senaste 30 000 åren. Men detta är inte nödvändigtvis ett tecken på att vi skulle bli dummare. Forskare menar snarare att evolutionen gör vår hjärna mer slimmad och effektiv. Liksom mobiltelefoner och datorer gradvis blir mindre och smartare förbättras även våra hjärnor. Detta kopplas av forskarna samman med den växande befolkningen.

Mat & Hälsa

Article image

Mindless eating

Vet du hur mycket du äter? Är du medveten om allt som slinker ned? Eller äter du ”mindless” – mer än du medveten om? En bok i ämnet visar på...

Uppsala

Article image

Abstral godkänt av FDA i USA

Orexo AB meddelar att partnern ProStrakan Group plc fått godkännande av Abstral® från det amerikanska läkemedelsverket (US Food and Drug...

Hälsa

Article image

Varför vegetarianer presterar bättre

Påståendet om att vegetarianer presterar bättre kan kanske ses som något provocerande. Varför skulle ”gräsätare” prestera bättre än andra? Och vadå...

Hälsa

Article image

Kollodialt silver har fastnat i det medikaliserade samhället

En av de grundpelare det moderna samhället vilar på är att sjukdomar bara kan botas av läkemedel eller annan medicinsk behandling. Likaså finns det regler som säger vem som får försöka bota sjukdomar. Lagstiftning och myndighetsutövning styr detta med järnhand. Vi är alla uppvuxna med detta, så vi ser det som något fullständigt självklart. Men varför är det så egentligen? Dum fråga kanske någon tycker. Hur skulle det annars vara? Att vem som helst skulle få "leka läkare" och att man får använda...

Hälsa

Article image

Balansen avgör din hälsa

En människa som är i full balans mellan kost-aktivitet-vila är pigg, positiv och livsbejakande. Hon kan utföra både intellektuellt och kroppsligt...

Hälsa

Article image

Waerlands hälsoideologi - lika aktuell nu som för 76 år sedan

Are Waerland byggde sin lära på mer än 35 års teoretiska studier och livsföringsexperiment. Han gav därefter ut boken "I sjukdomarnas häxkittel",...

Hälsa

Article image

Brist på holistiskt synsätt och traditionella vetenskapliga metoder ett hot mot hälsan?

Hippokrates, läkekonstens fader, sade redan för mer än 2.300 år sedan att man behandlar sjuka människor och inte sjukdomar. Det är något annat än vad...

Hälsa

Article image

Ålders tjuvar

Att vår livsstil påverkar hälsan och därmed även hur länge vi lever, det vet vi nog alla. Här är en liten tabell med antal år som olika livsstilsförändringar kan ge. Ta tabeller för vad den är: en rolig kuriosatabell som kan ge en fingervisning. Det är ingen vetenskap eller exakta siffror. Siffrorna ska ses var för sig och inte summeras.

Hälsa

Article image

Stressa av - sen ned i vikt

Känner du stress för att du vill gå ned i vikt? Blir du stressad av de där nesliga kilona som sitter runt midjan och inte vill försvinna vad du än...

Hälsa

Article image

Kaffe kan ge mindre barn

Att kaffe påverkar graviditeten och fostret är välkänt. Allt som mamman äter och dricker når ju barnet via blodet. Kaffe har hittills kopplats till...

Hälsa

Article image

17% av 5-åringarna i Sverige är överviktiga

Linköpings Universitet har följt 17 000 barn från födseln fram tills de var nio år. Resultaten visar att knappt 13 procent av barnen var överviktiga...

Träning

Article image

Kolhydrater eller fett för prestation?

Frågan om man presterar bäst på fett eller kolhydrater är minst sagt het och den kommer i allt större utsträckning upp när jag föreläser, senast...

Hälsa

Article image

Träning på arbetstid lönar sig

En ny studie visar att motion under arbetsdagen ger bättre hälsa och mindre sjukfrånvaro. Inte heller minskar produktiviteten eller intäkterna om...

Träning

Article image

Håll formen med mer muskler

Förutom att muskler både ser bra ut och ger en starkare och friskare kropp så ökar de även förbränningen i kroppen.

Om författaren

Författare:
P-J Fager

Om artikeln

Debattartikel, Publicerad: 25 jan '10 18:18

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Länkar

Länk: lancet.com(09)62126-7/abstract

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln:

Dela på andra sätt...