Renlighet kan orsaka sjukdom!

 Så här ligger det till. Bakterier var det första liv som uppstod på jorden för många miljarder år sedan. Sedan dess har allt liv som utvecklats gjort det i samspel med bakterier – allt från minsta encelliga organism till alla växter och djur – och givetvis också människan. En art har inte kunnat uppstå om den inte kunnat leva i samspel med de bakterier och andra mikroorganismer som redan fanns.

Ingen vet idag hur många olika typer av bakterier det finns, men det rör sig om många miljoner. De finns bakterier ända från djupt ner i haven till högt upp på högsta bergstopp. De flesta av dessa påverkar oss inte alls. En del lever i samspel med oss människor och en del, men väldigt få, kan ge oss sjukdomar. Ungefär 1, 5 kg av en människa består av bakterier – och de är där för att skydda oss . De finns på huden, i våra lungor, slemhinnor men den största delen i vårt tarmsystem. Men de flesta av oss bär faktiskt också på bakterier som skulle kunna ge oss sjukdomar, men de kan inte angripa oss tack vare skyddet från våra goda bakterier.

Ser vi på människans utveckling ur ett hygienperspektiv så levde man de första miljonerna år i små grupper och livnärde sig på vad naturen kunde erbjuda av växter, insekter och djur, och man hade då förmodligen mycket goda hygieniska förhållanden. Men det fanns faktiskt det inte mer än 10-15 miljoner människor på hela vår jord fram till för ungefär 10.000 år sedan. Sedan började det agrara samhället ta form i Egypten och mellanöstern. Genom att odla marken och hålla husdjur blev tillgången till föda bättre och befolkningen ökade kraftigt i antal. Men ju större samhällsbildningar det blev, och ju närmare folk levde varandra i stora grupper, desto sämre blev de hygieniska förhållandena. Detta bidrog till många farsoter som slog hårt mot befolkningarna. Troligtvis kan det ha varit en bidragande orsak till flera kulturers undergång. Utvecklingen hade gått för snabbt. Människan var inte skapt att leva i så stora grupperingar. Latrin från människor och djur förorenade dricksvattnet och råttor och andra djur spred många sjukdomar. Det var bl a grogrunden till farsoter som digerdöden, där ”pestbakterien” spreds via råttor fulla med löss. Den sakta förbättrade hygienen från 1700-talet och framåt, och speciellt under 1900-talet, har nu gjort att vi snart har 7 miljarder människor på vår jord. Det är faktiskt inte den förbättrade sjukvården utan förbättrad hygien som är huvudorsaken till detta.

Problemet idag är dock för god hygien, främst beroende på en överdriven användning av antimikrobiella ämnen såsom antibiotika, handsprit, munskölj etc. De tar ofta död på bakterier helt oselektivt, dvs både på de goda och på de onda. Modern forskning börjar nu förstå vilka konsekvenser det får. Det gäller främst hur vårt immunsystem påverkas – immunsystemet som bl a har till uppgift att skydda oss mot skadliga bakterier och virus. Det är alltså inte hot som resistenta bakterier och olika influensor som vi skall vara mest rädda för utan brister i immunsystemet orsakade av för god hygien.
Immunsystemet är ett mycket komplext samspel mellan goda bakterier, olika typer av vita blodkroppar och olika bioaktiva substanser vi själva producerar, samt det vi utsätts för från vår omgivning. Saknas de goda bakterierna rubbas denna balans som skapats under de årmiljoner som immunsystemet förfinats för att människan skall kunna stå emot sin omgivning utan att brytas ner.

Med hjälp av de goda bakterierna samt god kosthållning och allmänkondition, så att blodkroppar och bioaktiva ämnen kan bildas i rätt proportioner och utföra sina uppgifter, klarar vi oss igenom de attacker som kommer från vår omgivning.

Tar man nu bort de goda bakterierna rubbas funktionen hos immunförsvaret. Det kan leda till att immunsystemet angriper den egna vävnaden till att man lättare blir förkyld eller drabbas av andra infektioner. Det kan också göra att tarmslemhinnan, vilket är det ställe där vi har flest bakterier, läcker och oönskade ämnen kommer in i kroppen. Band dessa finns rester från vissa typer av bakterier, så kallade endotoxiner, som är en av de faktorer som påverkar åderförkalkningsprocessen, det som ger sjukdomar som bl a hjärtinfarkt, stroke och pulsåderbråck.

Låter det komplicerat? Det är inget mot vad det är i verkligheten, men poängen är att immunsystemet med dess ”hjälpryttare” de goda bakterierna har en avgörande betydelse för att förhindra en rad sjukdomar, och som sagt däribland stroke. Det finns en mängd olika sätt som det kan gå fel på när vi har obalans i de faktorer som påverkar immunsystemet. Det är alltså balansen mellan dessa faktorer som är så viktig för att vi skall hålla oss friska. En god hygien är viktig, men en för god hygien, där vi också tar död på de goda bakterierna, kan alltså bidra till ökad sjukdom.

Analys Av P-J Fager 01 mar 2010 09:50