zitiz.se
Den här sajten är en del av Zitiz
Artikelbild

Fel tarmflora orsaken till det metabola syndromet

Nu har det kommit en ny mycket intressant artikel i den ansedda tidskriften Science, som visar hur tarmfloran är kopplad till en rad riskfaktorer för sjukdomar som går under beteckningen det metabola syndromet. Det är allt från fetma, höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker, insulinresistens och inflammationer i kroppen, vilket ofta leder till diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Man kan se artikeln som ett genombrott i forskningen kring interaktionen mellan vår tarmflora och våra folksjukdomar.

 Försöken är dock gjorda på möss vilket gör att de inte är 100 % överförbara på människor. De flesta av de grundläggande biokemiska funktionerna är dock desamma för möss som för människor. Det betyder att det med hög sannolikhet finns motsvarande koppling mellan tarmflora och metabola syndromet hos människan. Här följer en beskrivning av vilka försök man gjort och vad man kommit fram till.

Det hela grundar sig på en speciell receptor i tarmslemhinnan som är en del av vårt nedärvda immunsystem, och som tillsammans med tarmbakterierna har till uppgift att skydda mot infektioner. Vad man vetat tidigare var att om receptorn saknas hos möss så äter de mycket mer och utvecklar de riskfaktorer som tidigare nämnts. Det visade sig också att dessa möss till stor del också får colitis, dvs inflammation i tarmslemhinnan som bl a ger upphov till tarmsjukdomar såsom IBS och ulcerös colit. Det nya och intressanta var att de möss som saknaden receptorn hade en annan tarmflora än vanliga vilda möss, vilket gjorde att forskarna drog slutsatsen att tarmfloran spelade en roll i utvecklingen av dessa sjukdomar. Man tog därför och överförde den tarmflora som fanns hos de möss som saknade receptorn till vilda friska möss, som hade receptorn. Gissa vad som hände. Jo, mössen uppvisade då också ökad aptit, fetma, högt blodsocker, insulinresistens, ateroskleros och ökning av inflammatoriska markörer.

Intressant att notera var att när man lät mössen utan receptor få en fettrik diet blev symptomen värre och när man lät mössen få mindre mat än vad de ville så minskade symptomen. De fick dock fortfarande en sämre insulinkänslighet.

Men hur kan då det här hänga ihop? Ja det är det ingen som riktigt vet. Inte ens de forskare som gjort studien kan säga varför. De kunde bara observera vad som hände när de utsatte olika typer av möss för olika experiment, och slutsatsen var att tarmflora har stor betydelse för en rad sjukdomar. Att samma sak skulle gälla människor och alla andra däggdjur är högst troligt. Om man inte har den naturliga tarmflora som en omgivning i ekologisk balans skapar, är risken stor att vi blir sjuka.

Det hela är dock mycket komplext. Vi ”ärver” en stor del av vår tarmflora från våra mödrar i kombination med den miljö vi lever i den första tiden. Under livet kan sedan tarmfloran ändras och balansen störas beroende på vad vi äter och hur vi lever. En sockerrik kost med snabba kolhydrater utan fibrer, eller en kost med mycket animaliskt protein och fett också utan fibrer, påverkar tarmfloran negativt. Det är inte en naturligt balanserad kost. Människan är i behov av ”grovämnen” för att den naturliga tarmfloran skall trivas. Antibiotikaanvändning har också en stor betydelse, och kan ställa till många problem då den förändrar vår tarmflora. Samma sak gäller för en överdrivet god hygien där vi hela tiden desinficerar allt i vår omgivning.

En fråga man dock kan ställa sig är varför mössen som saknade den speciella receptorn hade en annan tarmflora. Studien ger inget svar på den frågan, men det kan åtminstone finnas två förklaringar, och en är att den mushona som hade den genetiska defekten råkade ha en sådan tarmflora, och när den sedan förökade sig spreds den till all avkomma. Den andra kan vara att möss som saknar receptorn får den typen av tarmflora eftersom brist på receptor kanske missgynna de bakterier som normalt skulle interagera med den, och som är bra för oss. De goda bakterierna får alltså inte fäste och kan föröka sig.

Vad som än gäller så kvarstår det faktum att möss med den typen av tarmflora som fanns hos de receptorlösa mössen uppvisade alla de riskfaktorer som beskrivits och att möss med receptorn uppvisade samma riskfaktorer när de fick den tarmflora överförd till sig. Intressant i sammanhanget är att det tidigare i studier på människor, bl a av den svenske forskaren Fredrik Bäckhed visat att människor som är kraftigt överviktiga har en annan tarmflora.

Forskarna avslutar sin studie med orden (översätt från engelskan); ”Våra resultat visar att den speciella sammansättningen av tarmfloran som individer först blir exponerad för förmodligen är en viktig komponent som visar hur den tidiga omgivningen kan ha en permanent påverka på det metabola uttrycket. De visar också att den överkonsumtion av kalorier som idag är orsaken till den rådande epidemin av metabola syndromet kan vara orsakad av, åtminstone delvis, till förändringar i värd-tarmflora-interaktioner.”

Läs abstrakt <A HRef="Länk: sciencemag.org(klicka här)


Mat & Hälsa

Article image

Blir vi smartare när våra hjärnor krymper?

Människohjärnan har krympt de senaste 30 000 åren. Men detta är inte nödvändigtvis ett tecken på att vi skulle bli dummare. Forskare menar snarare att evolutionen gör vår hjärna mer slimmad och effektiv. Liksom mobiltelefoner och datorer gradvis blir mindre och smartare förbättras även våra hjärnor. Detta kopplas av forskarna samman med den växande befolkningen.

Mat & Hälsa

Article image

Mindless eating

Vet du hur mycket du äter? Är du medveten om allt som slinker ned? Eller äter du ”mindless” – mer än du medveten om? En bok i ämnet visar på...

Uppsala

Article image

Abstral godkänt av FDA i USA

Orexo AB meddelar att partnern ProStrakan Group plc fått godkännande av Abstral® från det amerikanska läkemedelsverket (US Food and Drug...

Hälsa

Article image

Varför vegetarianer presterar bättre

Påståendet om att vegetarianer presterar bättre kan kanske ses som något provocerande. Varför skulle ”gräsätare” prestera bättre än andra? Och vadå...

Hälsa

Article image

Kollodialt silver har fastnat i det medikaliserade samhället

En av de grundpelare det moderna samhället vilar på är att sjukdomar bara kan botas av läkemedel eller annan medicinsk behandling. Likaså finns det regler som säger vem som får försöka bota sjukdomar. Lagstiftning och myndighetsutövning styr detta med järnhand. Vi är alla uppvuxna med detta, så vi ser det som något fullständigt självklart. Men varför är det så egentligen? Dum fråga kanske någon tycker. Hur skulle det annars vara? Att vem som helst skulle få "leka läkare" och att man får använda...

Hälsa

Article image

Balansen avgör din hälsa

En människa som är i full balans mellan kost-aktivitet-vila är pigg, positiv och livsbejakande. Hon kan utföra både intellektuellt och kroppsligt...

Hälsa

Article image

Waerlands hälsoideologi - lika aktuell nu som för 76 år sedan

Are Waerland byggde sin lära på mer än 35 års teoretiska studier och livsföringsexperiment. Han gav därefter ut boken "I sjukdomarnas häxkittel",...

Hälsa

Article image

Brist på holistiskt synsätt och traditionella vetenskapliga metoder ett hot mot hälsan?

Hippokrates, läkekonstens fader, sade redan för mer än 2.300 år sedan att man behandlar sjuka människor och inte sjukdomar. Det är något annat än vad...

Hälsa

Article image

Ålders tjuvar

Att vår livsstil påverkar hälsan och därmed även hur länge vi lever, det vet vi nog alla. Här är en liten tabell med antal år som olika livsstilsförändringar kan ge. Ta tabeller för vad den är: en rolig kuriosatabell som kan ge en fingervisning. Det är ingen vetenskap eller exakta siffror. Siffrorna ska ses var för sig och inte summeras.

Hälsa

Article image

Stressa av - sen ned i vikt

Känner du stress för att du vill gå ned i vikt? Blir du stressad av de där nesliga kilona som sitter runt midjan och inte vill försvinna vad du än...

Hälsa

Article image

Kaffe kan ge mindre barn

Att kaffe påverkar graviditeten och fostret är välkänt. Allt som mamman äter och dricker når ju barnet via blodet. Kaffe har hittills kopplats till...

Hälsa

Article image

17% av 5-åringarna i Sverige är överviktiga

Linköpings Universitet har följt 17 000 barn från födseln fram tills de var nio år. Resultaten visar att knappt 13 procent av barnen var överviktiga...

Träning

Article image

Kolhydrater eller fett för prestation?

Frågan om man presterar bäst på fett eller kolhydrater är minst sagt het och den kommer i allt större utsträckning upp när jag föreläser, senast...

Hälsa

Article image

Träning på arbetstid lönar sig

En ny studie visar att motion under arbetsdagen ger bättre hälsa och mindre sjukfrånvaro. Inte heller minskar produktiviteten eller intäkterna om...

Träning

Article image

Håll formen med mer muskler

Förutom att muskler både ser bra ut och ger en starkare och friskare kropp så ökar de även förbränningen i kroppen.

Om författaren

Författare:
P-J Fager

Om artikeln

Analys, Publicerad: 09 mar '10 07:40

Fakta

Det finns fler bakterier i vårt tarmsystem än det finns celler i vår kropp. Det kallas tarmflora och består av mellan 400-1000 olika typer av bakterier. Deras uppgift är att skydda oss mot skadliga mikroorganismer, se till så att vårt immunsystem fugerar optimalt, producera vissa vitaminer och vissa andra för kroppen viktiga ämnen vi inte kan tillverka själva, samt hjälpa till i näringsupptaget av bl a mineraler. Idag kallar man dessa typer av bakterier för Probiotika. Vad vi äter har stor betydelse för att de skall trivas och kunna utföra sitt "jobb". föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln:

Dela på andra sätt...