Försöken är dock gjorda på möss vilket gör att de inte är 100 % överförbara på människor. De flesta av de grundläggande biokemiska funktionerna är dock desamma för möss som för människor. Det betyder att det med hög sannolikhet finns motsvarande koppling mellan tarmflora och metabola syndromet hos människan. Här följer en beskrivning av vilka försök man gjort och vad man kommit fram till.
Det hela grundar sig på en speciell receptor i tarmslemhinnan som är en del av vårt nedärvda immunsystem, och som tillsammans med tarmbakterierna har till uppgift att skydda mot infektioner. Vad man vetat tidigare var att om receptorn saknas hos möss så äter de mycket mer och utvecklar de riskfaktorer som tidigare nämnts. Det visade sig också att dessa möss till stor del också får colitis, dvs inflammation i tarmslemhinnan som bl a ger upphov till tarmsjukdomar såsom IBS och ulcerös colit. Det nya och intressanta var att de möss som saknaden receptorn hade en annan tarmflora än vanliga vilda möss, vilket gjorde att forskarna drog slutsatsen att tarmfloran spelade en roll i utvecklingen av dessa sjukdomar. Man tog därför och överförde den tarmflora som fanns hos de möss som saknade receptorn till vilda friska möss, som hade receptorn. Gissa vad som hände. Jo, mössen uppvisade då också ökad aptit, fetma, högt blodsocker, insulinresistens, ateroskleros och ökning av inflammatoriska markörer.
Intressant att notera var att när man lät mössen utan receptor få en fettrik diet blev symptomen värre och när man lät mössen få mindre mat än vad de ville så minskade symptomen. De fick dock fortfarande en sämre insulinkänslighet.
Men hur kan då det här hänga ihop? Ja det är det ingen som riktigt vet. Inte ens de forskare som gjort studien kan säga varför. De kunde bara observera vad som hände när de utsatte olika typer av möss för olika experiment, och slutsatsen var att tarmflora har stor betydelse för en rad sjukdomar. Att samma sak skulle gälla människor och alla andra däggdjur är högst troligt. Om man inte har den naturliga tarmflora som en omgivning i ekologisk balans skapar, är risken stor att vi blir sjuka.
Det hela är dock mycket komplext. Vi ”ärver” en stor del av vår tarmflora från våra mödrar i kombination med den miljö vi lever i den första tiden. Under livet kan sedan tarmfloran ändras och balansen störas beroende på vad vi äter och hur vi lever. En sockerrik kost med snabba kolhydrater utan fibrer, eller en kost med mycket animaliskt protein och fett också utan fibrer, påverkar tarmfloran negativt. Det är inte en naturligt balanserad kost. Människan är i behov av ”grovämnen” för att den naturliga tarmfloran skall trivas. Antibiotikaanvändning har också en stor betydelse, och kan ställa till många problem då den förändrar vår tarmflora. Samma sak gäller för en överdrivet god hygien där vi hela tiden desinficerar allt i vår omgivning.
En fråga man dock kan ställa sig är varför mössen som saknade den speciella receptorn hade en annan tarmflora. Studien ger inget svar på den frågan, men det kan åtminstone finnas två förklaringar, och en är att den mushona som hade den genetiska defekten råkade ha en sådan tarmflora, och när den sedan förökade sig spreds den till all avkomma. Den andra kan vara att möss som saknar receptorn får den typen av tarmflora eftersom brist på receptor kanske missgynna de bakterier som normalt skulle interagera med den, och som är bra för oss. De goda bakterierna får alltså inte fäste och kan föröka sig.
Vad som än gäller så kvarstår det faktum att möss med den typen av tarmflora som fanns hos de receptorlösa mössen uppvisade alla de riskfaktorer som beskrivits och att möss med receptorn uppvisade samma riskfaktorer när de fick den tarmflora överförd till sig. Intressant i sammanhanget är att det tidigare i studier på människor, bl a av den svenske forskaren Fredrik Bäckhed visat att människor som är kraftigt överviktiga har en annan tarmflora.
Forskarna avslutar sin studie med orden (översätt från engelskan); ”Våra resultat visar att den speciella sammansättningen av tarmfloran som individer först blir exponerad för förmodligen är en viktig komponent som visar hur den tidiga omgivningen kan ha en permanent påverka på det metabola uttrycket. De visar också att den överkonsumtion av kalorier som idag är orsaken till den rådande epidemin av metabola syndromet kan vara orsakad av, åtminstone delvis, till förändringar i värd-tarmflora-interaktioner.”
Läs abstrakt <A HRef="Länk: sciencemag.org(klicka här)
| Analys Av |
| Av Martin Ekdahl, 25 feb 10:21 kommentarer |
| Av P-J Fager, 29 sep '10 09:13 kommentarer |
| Analys Av Katarina Woxnerud, 09 jun '10 10:10 kommentarer |
Författare:
P-J Fager
Analys, Publicerad: 09 mar '10 07:40
Det finns fler bakterier i vårt tarmsystem än det finns celler i vår kropp. Det kallas tarmflora och består av mellan 400-1000 olika typer av bakterier. Deras uppgift är att skydda oss mot skadliga mikroorganismer, se till så att vårt immunsystem fugerar optimalt, producera vissa vitaminer och vissa andra för kroppen viktiga ämnen vi inte kan tillverka själva, samt hjälpa till i näringsupptaget av bl a mineraler. Idag kallar man dessa typer av bakterier för Probiotika. Vad vi äter har stor betydelse för att de skall trivas och kunna utföra sitt "jobb". föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå
Kosten som botar sjukdomar... av P-J Fager
Barn blir vad deras föräldrar... av Henrik Ryman
Övertränade atleter av Henrik Ryman
Kollodialt silver har fastnat... av P-J Fager
Gå ner i vikt - så funkar det! av Henrik Ryman
WHO kallat till förhör om... av Michael Delavante
Blockerad energi förstör din... av Michael Delavante
I ursprunget finns sanningen av José Nunez
Sover du tillräckligt? av Henrik Ryman
Varför vegetarianer presterar... av P-J Fager
Länk till artikeln: