Be Part of It All

Jag är känd för att gnälla men den här gången har jag faktiskt belägg för det. Såhär är det: På grund av min känsliga natur och avsaknaden av nån som helst möjlighet att ”get some” utan att för den sakens skull behöva förnedra sig i alpackatights och nån obnoxious Monki-klänning som ser ut att var hämtad direkt från soptippen, så har jag med åren utvecklat ett ytterst ångestrelaterat magproblem très sévère. But hey, det är åtminstone inte fuck off-astma. Jag tar det med ro. Såvitt jag förstått det är det fler snygga brudar än jag som har en pågående beef med hälsan. Min favoritbloggare Pancakesinthesky, har IBS. Vet du inte vad det är, så var glad för det. Trust me, you don't wanna know. Som Jan Stenmark så vackert formulerade det: ”Vissa är för dumma för att ha ångest, det är smart.”

Jag har legat på latsidan den senaste tiden på grund av en invasion av köttätande aliens i mina vitala organ, för att uttrycka det milt. Jag ligger som ett ledsen litet paket hos pojkvännen som fått släppa hela världen för att trycka i mig smärtstillande dygnet runt, fram tills jag ska till SÖS imorgon och få skiten åtgärdad. Operationen beräknas ta mellan 4-6 timmar, med start klockan 8 och jag behöver inte säga att allt annat än att knapra tjingtjongpiller och ha djupa konversationen med kudden därefter inte är ett alternativ. Så långt allt väl.

Och hade också varit det om inte Dunja, redaktören för Zitiz nöjesredaktion, hade mailat mig och frågat om jag kunde göra en intervju med Kocky. Svaret blev såklart ”ja” med stora feta bokstäver. Varpå hon replikerar med ”Strålande, går det bra kl. 13 imorgon fredag?” För er som lever i medialt mörker kan jag upplysa er om att Kocky är en av hiphop- och electronica-scenens just nu mest lysande stjärnor. Han har tidigare under namnet Soul Supreme producerat beats åt bland annat tungviktare som KRS-One och Big Daddy Kane, samt samarbetat med underbarnet Mapei (och Petter, men det är jag beredd att förlåta). Fredrik Strage skrev i DN i maj att debutalbumet ”Kingdom Came” går i ”en ettrig, syntetisk och neonsprakande stil som känns väldigt våren 2007”. Vilket egentligen inte säger någonting överhuvudtaget, men med tanke på Fredriks generella standard på sina åsikter, blir man inte direkt förvånad. I mina ögon påminner Kocky lite om Rusiak när det begav sig, han är en given representant för en genre som bara kan växa. Har du inte fattat att det här är en kille du ska hålla koll på hittills, tycker jag att du ska ta dina Baba-pengar och gå och köpa ”Kingdom Came”. Nu. I övrigt har han snygga skor och ser ut att endast ha levt på talang och kärlek dom senaste 24 åren. Att säga att han är het skulle vara en underdrift i stil med ”Timbaland lär ju ligga” D.v.s.: han är en kille man gärna skulle dela både det ena och det andra med...

Livet kunde med andra ord vara roligare just nu men jag har inte tid att gråta. Jag är fullt upptagen med att: 1. Försöka planera nån slags kupp á la '99, när jag eldade upp nåns Buffalos, mot alla dom som fortfarande köper Crocs. (Angående Buffalo-bruden så ringde hon och tackade mig förra året.) 2. Talträna inför Poetry Gangbang på tisdag den 9 oktober, då jag ska tävla. Kom för all del dit och klappa händer, så kanske jag inte svimmar av nervositet och ramlar av scenen. Inte för att muta dig eller så, men om du röstar på mig kanske jag bjuder på öl... (host) Som du hör är det full fart framåt, som alltid. Så till er som saknar mig och undrar vart jag är: ”Jag jobbar hårt, hela dan varje dag”

Leiyah Lindén

Av Leiyah Lindén 24 okt 2007 16:03