Christian Beijers "Kingston options" 

Christian Beijer, popkonstnär: Kontrast mot konventioner, bryta mönster och skapa egen nisch.

Det kräver sin tribut att stå emot trycket från kollektivet i alla sammanhang. Våga bryta mot standarmodeller. Det är en av grundförutsättningarna för predestinerad framgång. Christian Beijer var outsidern personifierad redan som tonåring och hans målsättningar i livet skilde sig i avgörande grad från jämnårigas. Det bar frukt. Den 46-årige konstnären hade sålt slut på praktiskt taget allt han ställde ut vid senaste vernissaget i Göteborg, innan han ens börjat hälsa på besökarna och är favorit till den lokala utmärkelsen "Årets Drake" i Sundsvall.

Undertecknad var en av de allra första journalisterna att uppmärksamma den idag oerhört folkkäre svenske konstnärens kreativitet. Det var nästan exakt 20 år sedan och då var Beijer kläddesigner i Malmö. Christian Beijers varumärke med figurer och symboler hämtade från serietidningsvärlden var också grundplåt i scenkläderna till de då nya sensationerna Wilmer X och Niels Jensen med flera. Det resulterade i en helsida i Sundsvalls Tidning med trummisen Sticky Bomb från Wilmer som "omslagspojke". Sedan dess har mängder med vatten och ära och berömmelse runnit under broarna för idag Sundsvallsbaserade och mycket väletablerade rikskändisen Christian Beijer.

Det finns bara två typer av konstnärer; de som gärna vill vara och de som inte kan låta bli, är ett av Christians många underfundiga och tänkvärda citat genom åren och det är ställt utom varje tvivel att han själv tillhör den senare kategorin.
Fler än en gång har Sundsvallskonstnären diskvalificerats och underkänts som seriös konstnär av kulturvetare och självutnämnda experter lokalt och på riksnivå. En av många officiella "varudeklarationer" lyder som följer:

"Han började sin karriär som kläddesigner men övergick senare till måleri där han brukar kategoriseras som popkonstnär, men det kan också kallas fotorealism, illustration eller "hard edge"-artat teknokratiskt influerat måleri. Beijers okonventionella måleriteknik, utan sneglingar på samtida svenskt, kan vara bidragande till det stora publikstödet med utsålda utställningar som följd. Huvudinspirationen kommer från serievärlden, cineastiskt bildspråk och mycket kan direkt härledas till musikens förtrollande universum. Inspirationer från likväl jamaikanskt 70-tal som Sci-Fi. Ensam i sitt slag i Skandinavien, men med efterföljare, har han bidragit till utökad förståelse för vad som kan kallas "konst" eller inte. Närmast besläktad i stil med kollegor i Frankrike och Amerika, där subkultur haft en större inverkan på kontemporär konst".

Christian Beijer började sin brokiga karriär med att som det heter i folkmun "hanka sig fram" med ströjobb i kläd- och skoaffärer i Stockholm och Sundsvall. Bodde en lång period i Skåne, på kollektiv utanför Lund och jobbade som ljudtekniker åt olika mindre rockgrupper samt reste med sin sambo sedan 25 år, Anna-Lena Ekenryd, till bland annat Brasilien.

Kreativitet fungerar inte i Sundsvall. I Malmö har vi skapat en marknad för vår design. Det känns bra att kunna visa omvärlden att man utvecklats och lyckats, sa Christian Beijer till undertecknad som Sundsvalls Tidnings representant i en lägenhet vid Möllevångstorget i Malmö 1988.
Motiveringen som gjort riksberömde konstnären Christian Beijer till storfavorit till utmärkelsen Årets Drake i Sundsvall lyder: "Humoristisk, passionerad och alltid med Sundsvall nära hjärtat".

Om medias etiketter säger Christian 2008: "Jag gör inte popkonst, utan hard edge-artad teknokratiskt influerat måleri. Det är väl en bra titel. Det är ett fack man kan stoppa in mig i".

I ett informellt sammanhang berättade Christian Beijer att, i motsats till vad de flesta i hans publik föreställer sig, måleriet är hårt rutinarbete och att han som konstnär regelbundet ansätts av prestationsångest och svåra kval.
"Månaderna innan en utställning är alltid tuffa. Jag kan nästan inte sova och folk känner knappt igen mig. Då står allt på spel igen och frågan som alltid inställer sig är - om de inte köper något vad gör jag då?"

Den öppenhjärtige konstnären berättar vidare sanningsenligt: "För två år sedan gick en utställning i Stockholm sjukt bra. Allting sålde på en gång men jag fick en djup depression efteråt. Jag tänkte "det kan inte gå bättre än så här, nu kan det bara bli sämre".

Beijer är medveten om att kändisskapet innebär en generell uppfattning ute i landet i allmänhet och i närmiljön i synnerhet att konstnärsskapet också medfört stora rikedomar. "När jag sålt slut tror de jag dragit in flera miljoner och när de sedan ser skattetabellen utgår de från att jag fifflar. Sanningen är en helt annan. Galleristen tar 50 procent av pengarna. Av det som är kvar ska jag skatta, betala arbetsgivaravgift och moms. Det är för det mesta lätt att hålla sig för skratt."

Av Jack Edstrand 24 jun 2008 11:39