Action, fylla och irländsk rockmusik

Den börjar med att åtta år har gått sedan bröderna Macmanus lämnade Boston, och de lever ett stillsamt liv med deras far, som herdar på det gröna och regniga Irland. Detta tills en dag då de får besök av den lokala prästen, som berättar om en händelse som skakar om brödernas tillvaro, på ett sätt som inte längre tillåter deras rofyllda liv. Det är dags för bröderna att göra vad de gör bäst, igen.

Denna film är en som jag själv väntat på mycket länge, och jag vet att jag inte är ensam. Trots att den kanske inte besitter samma förtrollande story som originalet har, är det mycket tydligt att filmen inte blivit till under stress. Troy Duffy som skrivit båda filmerna gör ett utmärkt jobb. Filmen är rolig, smart och är överraskande på många sätt. Det genomtänkta fotot och symbolismen mellan den första filmen och den andra är riktigt bra.
Som en intressant del av filmen får tittaren lära känna brödernas far bättre. Hans historia och hur det kom sig att han valde att leva det livet, ett liv av våld och mord.

Det finns dock två stora brister med filmen varav den första är att om man inte sett den första filmen finns det stora svårigheter att förstå händelseförloppet. Filmen är fortfarande underhållande, även om man inte sett den första, men många poänger och referenser blir svårförstådda, detta trots många Flashbacks från den första filmen.

Den andra bristen är egentligen att Duffy har gått runt och jobbat på detta manus mycket länge och hade säkert en precis vision av hur den skulle se ut. Därför blir det mycket ”stress” mellan scenerna, det händer något nästan hela tiden och mellan flashbacks och pistolskott drar grabbarna elaka skämt, blir dyrkade av den ”hederliga befolkningen” och super till irländsk rockmusik.

Filmen är ytterst sevärd om du gillade den första eller bara är ett fan av snygg action, men filmen är trots komedin, fotot, stilen och den mycket genomtänkta storyn inte det mästerstycke den första är.

Recension Av Stefan Lachmann 10 mar 2010 09:58