Fotograf: BHCampbell@flickrRussel Crowe 

Robin Hood

Det är upplyftande att få se en ny historia om Robin Hood berättas. ”Robin Hood” är nämligen inte en film om Robin Hood, utan om bågskytten Robin Longstride som senare utger sig för att vara Robert Loxley för att till sist bannlysas av prins John och bli Robin Hood. Filmen handlar alltså om Robin Longstride och det känns på sätt och vis nytt och bra.

Problemet är bara att vare sig Ridley Scott eller manusförfattarna riktigt verkar veta vart de vill komma med filmen. De vågar inte reda ut vem Robin Hood egentligen är och de vågar inte heller ge honom annat än hjältemodiga förfäder. Robin Hood har liksom rebellen och frihetskämpen i blodet, såklart. Man lyckas med att få mer liv och djup i den tidigare så platta skurken prins John, men vågar tyvärr inte utforska hans sidor och psyke tillräckligt heller. Det blir alldeles för många halvdana försök och goda intentioner som inte riktigt når hela vägen fram.

Sen kan man även fråga sig varför det är så få i Hollywood som vågar hålla sig undan från slapstickhumorn i annars ganska seriösa filmer. Helt plötsligt får man en scen slängd i ansiktet där ett gäng människor är hopbuntade med ett rep (Robin Hoods verk) och försöker koordinera en klumpig promenad till närmsta stad, som självklart ligger en lång bit bort. Vad scenen gör där, mitt i filmen, är det nog få som kan svara på.

Ridley Scott litar inte heller tillräckligt mycket på sina skådespelare, trots att både Russel Crowe och framförallt Cate Blanchett är mycket kompetenta. Båda fäller onödiga repliker när tystnad och minspel skulle ha sagt så mycket mer. Filmen lider också av en hel del orealistiska detaljer som inte riktigt förklaras. Hur kommer det sig att Robin Longstride, en fattig bågskytt, är en riktig lirare både till häst och med svärd? I de gamla filmerna, när han är adelsman är det en inte oväntad talang, men vem har lärt honom detta nu? Hur kommer det sig att bågskytten verkar kunna så mycket om den etikett som krävs av en adelsman och varför kan han dansa? Nåväl, egentligen är det väl småpotatis och man skulle egentligen kunna fråga sig varför de bortsprungna barnen som figurerar i filmen får vara med och slåss mot fransmännens armé. Eller varför Marion får vara med i striden bara för att bli räddad i några väldigt underliga slow motion-scener.

Det är för mycket frågetecken och för mycket fegspel i den nya ”Robin Hood”-produktionen. Men filmen är som sagt snygg, skådespelarna är skickliga och den genererar underhållning för stunden. Den kunde varit mycket mer och också mycket mindre.

Recension Av Niklas Blomqvist 18 maj 2010 22:05