Stockholms Filmfestival – Fuerteventura

Jesper har flytt Sverige och minnena av sin flickvän. Men hon förföljer honom. I hans drömmar. Hon förföljer honom också i verkligheten i form av en vacker städerska som är på pricken lik den bortgångne flickvännen. Tempot är långsamt, men klippen mellan scenerna snabba. Ena stunden befinner sig Jesper på en varm strand för att i nästa ramla ut ur en krockad bil och landa i snön på en landsväg någonstans i Sverige.

Stämningen går från drömsk till mardrömslik när Jesper inte längre kan skilja på dröm och verklighet, till drömsk igen. Den ständiga frågan är vad som har hänt och vad som faktiskt händer. Vad är dröm och vad är verklighet? Pusselbitarna läggs fram lite huller om buller och det är upp till dig att lägga dem på plats.

Jesper faller självklart för den nya kvinnan. Den spansktalande städerskan som är så lik hans numera avlidna flickvän. Är den nya kärleken en möjlig väg ut, kommer hon hjälpa honom gå vidare i livet? Fuerteventura har en kvasifilosofisk känsla över sig. På gott och på ont. Dialogen är sisådär, men det går att ha överseende med. Det är en snygg film som väcker frågor i stunden, men kan knappast betraktas som alltför minnesvärd.

Av Niklas Blomqvist 10 nov 2010 23:03