Jimi Hendrix  

Sex, drugs & rock'n'roll

Jag var tolv år när jag fick min första Jimi Hendrix. Det var ett kassettband, en liveupptagning och jag minns särskilt den makalösa versionen av ”Wild Thing”. Kassettbandet finns inte kvar, men när det här skrivs ekar Hendrix debutalbum ”Are you experienced?” inne från stereon i vardagsrummet på oförskämt hög volym.

Han föddes den 27 november 1942 i Seattle och döptes till Johnny Allen Hendrix. När han var fyra år ändrade pappan Al pojkens båda förnamn till James Marshall Hendrix. Han kallades Buster som liten, senare Jimmy. Pappan var fattig och grälsjuk och hankade sig fram på ströjobb, mamman hette Lucille och hade alkoholproblem. Äktenskapet kraschade och Al stack med barnen Jimmy och Leon. Leon fick tillbringa mycket av barndomen i olika fosterhem. Al och Jimmy flyttade omkring. Senare gifte Al om sig. Hans styvdotter Janie blev en av många som skulle komma att sko sig på minnet av Hendrix.

I reportern, konsulten och författaren Sharon Lawrence biografi ”Jimi Hendrix – mannen, magin, sanningen” får man följa mannen med de magiska fingrarna från den hårda uppväxten fram till döden i september 1970 och efterspelet om miljarderna via en kort karriär inom militären och resan till London där han mindre än ett år efter genombrottet valdes till världens bästa popmusiker.

Lawrence, som träffade och lärde känna Hendrix tidigt i hans karriär och som kom att bli en av hans få riktiga vänner, berättar om en osäker, naiv, ödmjuk, lite lynnig ung man med en gudomlig gåva som frigjorde sig från fattigdom och misär bara för att bli slav åt giriga managers, jurister och släktingar.

Man kan säga att Lawrence skriver Hendrix försvarstal. Det är rörande och starkt. Hon blir en röst inifrån. Men det kantrar också över i sentimentalt och när man kommer till slutet vet man inte säkert om hennes uppgifter är mer korrekta än de man finner i andra biografier. Jag väljer ändå att tro att Lawrence version är den som ligger närmast sanningen. Hon brinner för det här, för Hendrix, hon är idealist och när det någon gång slår över i texten stärker det egentligen bara hennes trovärdighet.

Biografin innehåller en hel del anklagelser och avslöjanden om människor i Hendrix närhet, inte minst familjen och den tyska kvinna som befann sig på plats när Hendrix dog. Vad hände egentligen den där natten? Det verkar som om Lawrence skaffat sig ganska bra koll på stjärnans sista timmar i livet.

Den här boken är förstås musikhistoria. Hendrix första jobb som kompgitarrist, resan till London, första giget i Paris, releasespelningen på The Bag O’Nails den 25 november 1966, skivinspelningarna och festivalerna som gått till historien, framförallt Monterey sommaren 1967 och Woodstock två år senare.

Det är sex, knark och rock’n’roll, det är ensamhet, snedtripper och rättegångar. Tidningarna älskade att ge honom namn, han kallades Vilden från Borneo, Sjörövar-Othello och Popens Cassius Clay. Lawrence tar också upp Hendrix intresse för numerologi, astrologi och de nordamerikanska indianernas historia (han hade själv indianblod). De olika slavkontrakten knäckte honom till slut, knäckte inspirationen och glädjen, det blev allt mindre musik och allt mer juridik.

När det gäller Jimi Hendrix är det alltid på plats med en liten uppmaning: Köp INTE hans skivor. Pengarna hamnar i fel händer, i händerna på dem som skott sig på honom medan han levde och efter hans död. Bränn istället av kompisars exemplar eller ladda ner på nätet. I fallet Hendrix är det motiverat med illegal nerladdning.

Författare: Sharon Lawrence
Titel: Jimi Hendrix – mannen, magin, sanningen
Översättning: Niclas Hval
Förlag: Frank
Utgivning: Mars 2008

Av: Stefan Whilde

Av Sourze 10 apr 2008 14:35