Klockan är 17.45 och det är den första konsertdagen på Hultsfredsfestivalen. Detta skulle bli min första festival någonsin och inställningen var 100% till allt.
Jag och min festivalpolare Jan står under vattenkranarna eftersom vi har precis kommit från festivalens första mäktiga konsert. Vi hör ljudet från Billy Talents soundcheck. Vi behöver bara få ögonkontakt för att förstå att nu är det dags att springa. Jag har aldrig lyssnat på Billy Talent men jag visste att dom var ett ruskigt bra liveband. Efter att precis sett ett irländsk punkband så var det perfekt att se ett kanadensiskt punkband. Otippade länder om man egentligen tänker efter.
Pampasscenen är den näst största och perfekt för band som inte är stjärnor. Marken dunsade och dammolnet från den förre detta gräsmatten ökade. Nu smäller det, folket skriker och stämningen är perfekt. Solen steker lagom mycket. Billy Talent får sannerligen med publiken. Deras snack mellan låtarna berör verkligen människor och man ser att folk håller med. En av låtarna är dedikerad till The Biggest Fucking Asshole in the World och publiken inser direkt vem det är. George W Bush. Han får extrem mycket kritik från flera band och Billy Talent är inget undantag. Folket jublar och skriker. Detta fenomen är inte ovanligt, dom flesta banden tillägnade honom en låt.
Bra mellansnack håller konserten igång och publiken/bandet får vila mellan låtarna som tar på krafterna. Sångaren Ben Kowalewiczs pratar om hockey (Toronto Maple Leafs lagkapten är Mats Sundin), fred (att Kanada och Sverige gillar det), ex-flickvännen (som inte verkar så populär i sångarens tankar, hon kallas bl.a. The Devil) och framförallt så bekräftar han myten att svenskorna är finast i världen. Allt med bandet känns så ärligt och att dom gör det dom vill. Texterna hade budskap och det fanns mening i allt. Innebörden med låtarna förklarades i mellansnacket. Kändes bra att bandet berättade och resonerade.
Personligen, så har jag tröttnat på band som kommer till ett land och det enda dom säger är: - We love you Sweden. Billy Talent är ett band med framtid eftersom dom gör sin grej och spelar musiken så dom vill. Det är svårt att stoppa dom i ett fack, men jag tror faktiskt att det är det som gör dom så bra. Dom är bara Billy Talent.
Mauro Marino