Cunninglynguists - Nalen 1-0

Uppslutningen imponerade inte särkslit stort, biljetterna sålde för en gångs skull inte slut. Ändå var det dryga 400 pers inne i Nalens stora sal, dvs 200 för mycket. Men ingen skada skedd för det. Publiken bestod av folk som hängt med sen starten. Folk hade rest land och rike för att se trion, vissa hela vägen från riksgränsen. I kön till konserten träffade jag en kille som bilat hela natten från Tornedalen(!)

Och även om de varit bättre så tror jag att jag talar för oss alla när jag säger att dom inte heller den här gången gjorde oss besvikna, Det var fullt drag redan från början. Bobby Creekwater eldade upp publiken så pass mycket att hela publiken utbröt i alldans redan under warmupen. Inklusive vi fotografer som befann oss i gropen framför scenen. När Cunninglynguists väl kom på lät inte reaktionerna vänta på sig. Glädjetjut och ett förfärligt knuffande för att komma närmast scenen utbröt. Kärlek, och suggestiva beats utbyttes med en självklarhet som satte sig rakt i hjärtat. Ljudtekniken var dock inte med de tre vännerna för kvällen, det verkar vara en regel snarare än ett undantag att ljudet dör varenda gång jag går på en spelning utanför Globen. Men Kno bad om ursäkt och pubilken var inte sen att förlåta. När dom första tonerna av Mic Like A Memory spelades började folk att gråta av glädje. Jag såg till och med den annars så surmulne Fredrik Strage pressa fram ett leende.

För er som inte kunde komma har jag ett utdrag av låtlistan här:

Lynguistics
America loves gangsters
Be free
Valley of death
Mic like a memory
Summer's gone
KKKY
Dirty Acres
Mexico
Seasons
Halfanimal
What'll you do


Jag antar att det inte finns mer att säga än:
Alla var där, var var du?

Av Leiyah Lindén 24 mar 2008 23:17