Musikrecension: SOL

Efter Maria Glad spelat färdigt går bandet SOL upp på scenen. Efter lite fixande med kablar och kör bandet igång, de öppnade med låten ”Lean into my love”, en känslomässig popballad som spelades mycket självsäkert av bandet. Det finns en Jason Mraz känsla över sången och tonerna, framförallt då Johan Stattin går upp i de högre oktaverna. Efter ”lean into my love” spelar SOL låten ”1, 2, 3” ännu en låt med höga oktaver och toner som får stället att börja gunga. Den goda stämningen håller i sig till nästa låt, Out of reach som går med en stadig bas med smart och tragisk text.

När jag satt där under spelningen insåg jag att mycket tid lagts ner på låtlistan, hur låtarna väger upp varandra med höga toner i låtarna som följs av de mörkare.
Efter låten ”Out of Reach” berättar sångaren Johan Stattin om hur den handlar om flickan som man alltid försökt med men ändå aldrig kommit någon vart med, det klassiska dilemmat.
Följande låt ”Let go” öppnades som den tyngsta under kvällen med hårda toner som gav ett starkt avtryck på publiken, med texten som reflekterar över inre frid.
Efter den spelas låten ”Femme Fatal” som är mer rockig än vad som spelats tidigare under kvällen. De lite hårdare dragen gör en Rod Stewart känsla över låten då det dras ut på tonerna med den hesa rösten. Publiken klappar takten och håller igång och trots de små tekniska problemen känner man trycket i Café Hängmattan.

Det fanns under kvällen en känsla av att riktig musik skapas, vilket man inte längre, så ofta, hittar i Stockholm. Under kvällen visade bandet att det fanns rikligt med hjärta i låtarna och frontmannen Johan Stattin visar en rolig sida då han skämtar med publiken under spelningen. SOL spelar sen låten ”Butterflies and blue skies” som är en lite lugnare och mysigare låt än vad som bjudits på under kvällen. Efter låten när SOL gör sig redo att plocka undan sina instrument, då publiken vill ha ett extra nummer, vilket gladligen görs av bandet.

Det kanske varken var på Skandinavium eller Globen, men ibland så kommer man över en riktigt bra spelning bara på måfå och under den kvällen kändes det som att alla i publiken hade den uppfattningen. Det var en bra kväll för bandet SOL och någonting säger att om de fortsätter spela på samma sätt kommer det komma många fler kvällar av denna kaliber.

Recension Av Stefan Lachmann 11 dec 2009 09:09