Timo Räisänen på Gröna Lund

John Fogerty, Freddie Wadling och Olle Ljungström har redan varit på Gröna Lund och undertecknad missade dem dessvärre. Men den tjugonde var det dags för Timo Räisänen och jag var på plats. Tyvärr har mina tidigare möten med hans musik, dock aldrig live, inte gett något positivt intryck. Timo Räisänen är ganska långt ifrån att vara en favorit, men faktum är ju att många tycks gilla honom vilket borde innebära att han har någon kvalitet som jag missat.

Bandet går upp på Lilla Scenen, vilket först känns lite udda, men det visar sig att det faktiskt räcker för att husera de som tagit sig dit för att lyssna på Timo Räisänen. Det första jag tänker när de börjar spela är att det faktiskt låter bättre än på skiva. Det är en bra start. Timo Räisänen är skicklig när det gäller att få igång publiken. Innan låten ”Sixteen” ber han alla räkna på engelska, eller på svenska om de inte kan räkna på engelska och om de inte skulle kunna räkna på svenska gick det bra att bara skrika. Längst fram skriker flickor fram komplimanger till honom och han slänger komplimanger tillbaka. Men ibland blir det lite fel. En bandmedlem fick för sig att det var en rockkonsert. Att ge den etiketten vore kanske att överdriva något.

Man måste ändå medge att de levererade för sina fans. Det var genomgående bra låtval, om än något för korta låtar. Ibland kom det inte riktigt igång förrän det var över. Kanske var det delvis därför konserten, trots att den var bra, verkade sakna en del för att nå några riktiga höjder. Covern på ”Creep” var riktigt bra och jag börjar förstå charmen med honom även om det kommer ta några konserter och en del lyssnande på albumen innan jag kommer börja gilla det på riktigt, om ens då.

Niklas Blomqvist 21 jul 2010 23:13