Fler bilder

Felbeteendet dödar

Med jämna mellanrum snöar det i vårt land. I norra Sverige är det säsongsbetonat. Jag menar; snön kommer på hösten och försvinner på våren. Det blir vinter och vinterväglag. I den södra halvan av landet snöar det då och då, med ganska jämna mellanrum – någon gång i månaden eller så och varje gång är det likadant. Det blir halt. Och med halkan följer trafikolyckor eftersom vintern alltid överraskar en majoritet av landets bilister.

I tidningarna läser vi att halkan och väglaget orsakat olyckan.

Forskare vid Tammerfors tekniska universitet har i många år studerat det här med vinter, väglag och bilkörning. Vid ett seminarium för ett tag sedan redogjordes för en del erfarenheter som gjorts.

Det har visat sig att även om väglaget är dåligt så ändrar bilförarna inte sitt beteende tillräckligt. Föraren inbillar sig att väglaget är bättre än vad det egentligen är. Avstånden i köerna förändras inte nämnvärt och dessutom har inte förarna full kontroll på däckens kondition.

Via intensivstudier och försök med ett stort antal förare kunde man också slå fast att bara 14 procent av bilförarna var kapabla att bedöma väglaget inifrån sin förarstol. Bara 14 procent! En skrämmande låg siffra när all statistik visar att det finns ett klart samband mellan olycksrisker i trafiken och underlagets beskaffenhet, friktionen.

När finska vägverkets haverikommission gjort studier av trafikolyckorna vintertid, har man alltid kommit fram till samma slutsatser;

-Olyckor på vintern relateras oftast till att en inblandad bil fått sladd.

Hur uppkommer då en sladd? Enkelt. På ett underlag med dålig friktion, halka, tar av en eller annan anledning, oftast för hög hastighet, fysikens lagar över och bilen hittar sin egen väg vilket i de flesta fall brukar bli ”i tangentens riktning” som det heter.

Det är dock inte den ”riktiga” vintervägen med synlig snö och is som utgör den största faran och risken att få sladd. Olycksrisken är högre om det inte är vinterväglag på vintern, konstaterar forskarna. Asfalten ligger bar och hastigheterna pressas upp. Med högre hastigheter ökar naturligtvis också olycksrisken.

I olycksstudier som gjorts av finska trafiksäkerhetsverket mellan 1997 och 2006 under december till mars, har man konstaterat att 55 procent av alla svåra (svåra = trafikolyckor med dödlig utgång) olyckor vintertid i Helsingfors-området inträffar på bara vägar, antingen torra eller blöta, men isfria. I finska Lappland är motsvarande siffra 17 procent.

Någon större skillnad i beteenden mellan finska och svenska bilförare har man inte kunnat göra i studierna där även svenska förhållanden varit föremål för forskarnas intresse. Ländernas klimat och bilister är i stort sett likadana.

Man har också konstaterat att risken att råka ut för en olycka är högre under sen höst och tidig vår jämfört med december-januari och riskerna att drabbas är högre i södra än i norra delen av landet. Några av vinterns värsta trafikhelger ligger i februari-mars. Tiotusentals bilister reser till och från de svenska fjällen under vinterns sportlov. Helgresorna resulterar alltid i svarta rubriker:

”Halkan orsakade olycka”

”Halkan krävde offer”

”Två döda i bilkrasch – halkan trolig orsak”

Jag hävdar med en druckens envishet:

Halkan orsakar ingen olycka. Den kräver heller inga offer. Hur ofta har du läst att vattnet orsakar en drunkningsolycka? Trodde väl det. Lika lite som man kan skylla drunkningsolyckor på vattnet, kan man skylla trafikolyckor vintertid på väglaget.

Det är felbeteenden hos människan som kräver liv.

Sänk farten, det räcker.

Ledare Av