
new zealand.jpg
"Jag har inte pratat svenska face to face med nån svensk på många år och nu ska jag till Sverige. Kommer dom tycka att jag är Dolphig?"
Har inte råd att resa, men ingen i min släkt flyger, så nu tar jag kontokortet och köper en resa. Jag har inte pratat svenska face to face med nån svensk på många år och nu ska jag till Sverige. Kommer dom tycka att jag är Dolphig?
Vad mycket som är förändrat! Åker söder ut över Essingeleden, nya avfarter, nya vägavsnitt och nya byggnader. Vägarna är trasiga och lappade och stora hål här och där! Såg det verkligen ut så här sist jag var i Sverige? Jag har läst om vägtullarna och trodde vägarna var i bättre skick! Kommer till min fasta punkt där jag ska bo. Slår på TV:n, wow , dom pratar svenska i dumburken! Helt fascinerande att lyssna på svenska!
Fasiken vad jag saknar "Bingolotto" och "Allsång på Skansen" och svenska nyheter som är jädrans bra! Nu ut på stan. Stan ser ut som vanligt förutom lite trafikavstängningar och nya vägar som jag inte vet om. Ska åka till Ikea och en skylt upplyser om att vägen dit är numera avstängd i Smista Allé. Jag vet inte ens vad Smista allé är och kör vägen rakt fram och hittar en avstängning där bara bussar kommer fram.
Tar en sväng på Ikea och upptäcker att det inte alls är samma snygga Ikea som det var för ett par år sen. Nån säjer att Barkarby är det Ikea som är bäst nuförtiden och att man inte ens ska försöka ta sej till Ikea i Kungens Kurva. Vi handlar lite småsaker och i utgångskassan, eftersom vi handlar taxfree, så får vi några minuter med en kille som skriver ut taxfree kvitton till oss. Jag frågar om man kan få en Ikea-katalog att ta med sej, får ett surt svar om att man får katalogen i brevlådan och att dom absolut inte har några kataloger att dela ut! Jag talar om att vi bor i ett land där Ikea inte finns och frågar om jag kan få ta ett av deras låne-ex. Nää, dom får vi inte ta! Hela tiden när han skriver ut tax free-kvittot till oss så pratar han i sin bärbara telefon. Men hallå - så otrevligt!
Vidare mot Farsta centrum. Behöver gå på toa. Skyndar dit och ser att det numera är betaltoaletter med en svänggrind för att ens komma in. Fem kronor, det är kö för att ta sej genom svänggrinden, så jag läser instruktionen och växlar. En kort kvinna tränger sej nu före oss i kön! Hon bara går runt oss! Jag säjer "Hallå där, ställ dej i kön! Kvinnan trodde jag var utlänning bara för att jag inte pratade svenska med min man och hon säjer att hon ska gå före och att hon minsann får gå före! Hon säjer nånting om utlänningar! Jag - utlänning!? Va fasiken, nu exploderar jag på högljudd stockholmska! Kvinnan är från ett land över vatten och söder om sverige och jag vet exakt varifrån pga hennes dialekt! Va fasiken - tro att jag är turist och mangla mej och framstå som svensk! Va i helsefyr! Komma här och hoppa på en tvättäkta svensson bara för att hon tror att jag inte är svensk och inte fattar att hon inte är svensk! Jag ber henne att kamma till sej och ställa sej sist i kön! Oavsett nationalitet så är en kö till toa en kö till toa!
Jag ska ringa en kompis i Sverige och har inte numret med mej och tar fram en telefon katalog, "Din del". Jag hittar inget nummer till Nummerupplysningen, inte ens i informationsdelen! Alla möjliga nummer till deras abbonnemangsservice men inte till Nummerupplysningen. Jag komer inte ihåg vad det var för nummer, 0018, 07975, 90140? Jag slår lite olika nummer på måfå och kommer till slut på rätt nummer. När dom svarar så säjer jag med skojsam trevlig röst att jag inte varit i Sverige på många år och att jag inte hittar numret till dom i katalogen. Kärringen slänger på luren rakt i örat på mej!
OK, vi ska åka tunnelbana. Nya biljetter och gamla remsan finns inte längre. Jag frågar spärrvakten hur nya biljetten funkar. Det är ingen kö och ingen bakom oss men han svarar inte. Jag ställer frågan en gång till och han ignorerer mej och sen ringer hans mobiltelefon. Tror han att jag skojar när jag frågar eftersom jag pratar stockholmska?
På väg ut ur Sverige så ska vi efter incheckningen ta en lätt lunch ute på Arlanda. Hittar ett ställe och beställer varsin toast. Vi får en plastmanick som ser ut som ett gammalt bilalarm, nån slags manick med en nuffra på. Sen går man til kassan och betalar. Jag har bara blivit given manicken när jag beställt toasten och tjejen bara vänder om och går efter att hon givit mej plastmanicken. Jag antar att det är nått dom laddat in priset på det jag beställt i och går till kasan och räcker fram plastmanicken til kassörskan.
Hon tittar på den och ger tillbaka den och säjer att den ska du behålla! Jag fattar inget! Får fråga vad det är!
"Den manicken talar om när maten är färdig!"
"Vadå?"
Talar om när maten är färdig? If you say so!
Vi sätter oss ner och ser att tjejen bakom disken ställer fram två toast på disken. Min man tittar på mej och undrar om det kan vara våra mackor? Nää, grejen har ju inte sagt att maten är klar så det är nog nån annans mat. När toasten stått på disken i 2-3 minuter så ger manicken ifrån sej ett ljud och jag går dit och tar upp våra då kalla mackor. Kan inte annat än skratta! Det är nästan bara vi på matstället så varför ropar tjejen inte ut mackorna när ingen hämtar dom?
Nu är jag tillbaka ute på Nya Zeelänska landsbygden igen. Folk hälsar på varandra fast man aldrig tidigare setts, det är spontan och lättsam konversation när man handlar och det är rent längs vägarna. Man ler spontant mot varandra! Sverige är Sverige, jag älskar Sverige och dess natur och mitt modersmål, men så skönt att vara tillbaka i Nya Zeeland. Jag bara önskar att mina släktingar och vänner ville göra sej mödan att åka hit och hälsa på mej fast det är långt att resa och läskigt att flyga.
Suzanne Eklund-Snell
| Av Sourze 09 jul 2008 13:22 |