hitler göring göbbles hess.gif 

Männen bakom Hitler

Dessa ledare sammanlänkades av en organisation som jag kallar Brödraskapet."

Orden står att läsa i Professor Highams avslöjande bok "Trading with the enemy - The Nazi American Moneyplot" som byggde på dokument ur US National Archives och bevisade hur eliten i väst, finansierade och stöttade Hitlers regim.

Professor Higham skriver vidare:

"Dessa finansmagnater förenades av en ideologi: "Business as usual." Knutna till samma reaktionära idéer sökte medlemmarna en gemensam framtid i fascistisk dominans oavsett vilken världsledare som skulle gynna deras ambitioner."

Han beskriver vidare hur General Motors mellan 1933-39 pumpade in 30 miljoner dollar i I.G Farben.

Professor Higham frågade sig också:

"Vad skulle hänt om miljoner amerikaner och engelsmän, som dagligen fick kämpa med ransoneringskuponger och köa vid bensinstationer hade vetat att ledningen för "Standard Oil of New Jersey" hade skickat allierat bränsle till fienden? Tänk om allmänheten hade insett att Chase Bank i det ockuperade Paris gjorde miljoner dollar i vinst på affärer med fienden med full vetskap hos huvudkontoret på Manhattan? Eller att Fords lastbilar tillverkades åt de tyska ockupationstrupperna i Frankrike med tillstånd från Dearborn i Michigan?

Att Överste Behn, huvudperson i det amerikanska telefonkonglomeratet ITT, under pågående krig flög från New York till Madrid och vidare till Bern för att hjälpa till att förbättra Hitlers kommunikationssystem och de robotbomber som föll över London? Eller att ITT tillverkade det tyska flygplanet Focke-Wulf som fällde bomber över de brittiska och amerikanska trupperna?

Eller att att mycket viktiga kullager skickades till nazisternas kompanjoner i Latinamerika i hemligt samförstånd med viceordförande för USA:s Styrelse för Krigsproduktion i samarbete med Görings kusin i Philadelphia, när de amerikanska styrkorna hade ett desperat behov av dem? Och att de här affärererna var kända och godkända eller avsiktligt ignorerade i Washington?"

Redan 1937 skrev den amerikanske ambassadören i Tyskland, William Dodd följande:

"En grupp industrialister i USA har gett sig fasen på att skapa en fasciststat som ersätter vår demokrati och har ett nära samarbete med fascistregimerna i Tyskland och Italien. Jag har haft gott om tid under min tid i Berlin att bevittna hur nära några av USA:s mäktigaste familjer står nazisterna."

Dodd, som tidigare arbetat som professor i historia, berättade också att när den amerikanske tidningskungen William Hearst kom till Bad Nauheim i September 1934 skickade Hitler dit två av sina propagandister, Hanfstangel och Rosenberg, för att få råd om hur de bäst kunde saluföra nazismen i USA.

Den legendariske journalisten George Seldes avslöjade att ett avtal på 400.000 dollar om året slöts mellan Hitler och Hearst. Seldes beskrev hur Hearst så fort han fått pengarna omedelbart ändrade policyn i sina 19 dagstidningar.

Efter första världskriget var Tyskland ett krossat land. Landets försvarmakt var i spillror och armén utgjordes av endast 100 000 man. Man hade 36 fartyg och flygvapnet och ubåtarna var obefintliga. Landets ekonomi var katastrofal, bl.a eftersom Tyskland tilldömts att betala 6,6 miljarder pund i skadestånd till de länder de krigat med och hade förlorat viktiga landområden till Frankrike.

Inflationen som drabbade landet under 20-talet gjorde tyska marken värdelös och den ekonomiska kris som svepte över världen i början av 30-talet förvärrade situationen och runt 6 miljoner tyskar drabbades av arbetslöshet.

Trots detta lyckades man alltså bygga upp ett statsapparat som tillhörde de ledande inom industri och teknologi och en armé som nästan tog makten i hela världen.

Även de mest rabiata "realisterna," de som effektivt drillats till att stämma in i den politiskt korrekta konsensustrans de fostrats till genom den vinklade och manipulerade historiebeskrivning de götts med via skolan och TV:n i så många år, torde kunna ställa sig frågan:

Hur var detta möjligt?

Om så är fallet, kanske de borde lyfta sina huvuden ur mainstreampressens tabloider några minuter och fråga sig:

Var kom pengarna ifrån?

Vilka ville sponsra nazisterna och varför?

För utan de enorma summor som östes in i nazisternas kassa ur välbärgade företags och bankirers bankfack så hade Hitler och hans gelikar aldrig kunnat göra det de gjorde.

I förordet till ”Americas Secret Establishment,” en oumbärlig bok om man vill förstå historiens blodigaste århundrade - 1900-talet, skrev professor Antony Sutton:

"Efter 16 böcker och 25 års efterforskningar trodde jag att jag hade hört allt...världen var en förvirrad röra, sannolikt bortom vad som går att begripa och defintivt bortom räddning – och det fanns inte mycket jag kunde göra åt det.

Så för ett år sedan fick jag motta en 20 cm hög bunt med dokument – inget mindre än medlemslistan på ett amerikanskt hemligt sällskap. När jag gick igenom sidorna så blev det mer än uppenbart – det här var ingen vanlig grupp.

Namnen signalerade makt med stort M. När jag undersökte dem närmare så uppstod ett mönster...och en tidigare otydlig värld blev plötsligt kristallklar."

En av de frågor som Sutton ställde sig innan han hittade svaren var bl.a:

Varför sponsrade och försåg USA och väst nazityskland med kapital och krigsmaterial?

I boken lägger professor Sutton fram bevis för att storföretagen och bankirerna i väst stödde och finansierade såväl kommunistryssland som första och andra världskriget.

Den hemliga grupp som Sutton exponerade hette ursprungligen ”Kapitel 22” och var en tysk orden. Den amerikanska grenen, som ursprungligen kallades ”The Eulogian Club,” men senare bytte namn till ”The Russel Trust” skapades vid Yale University av William Russel, ättling till några av Englands noblaste familjer, samt Alphonso Taft, Ulysses S Grants krigsminister och pappa till William Howard Taft, medlem i samma orden och sedemera president. Idag är gruppen mera känd som ”The Order” eller ”Skull & bones.”

Professor Sutton länkar ”The Order” till den brittiska motsvarigheten ”The Group” eller Round Table Group, vars mest prominenta medlemmar var Cecil Rhodes, Lord Alfred Milner och Lord Nathan Rotschild vars bank tillsammans med Lazard Freres banken samarbetade med sina fränder i USA. Sutton berättar att de hade kontakter med en motsvarande judisk grupp, (Zionisterna, min anm.) vilka spelade en stor roll i lobbyarbetet att skapa en israelisk stat i Palestina.

I ”Wall Street and the rise of Hitler” visar professor Sutton kopior på dokument ur nationella arkiv som avslöjar samarbetet som amerikanska företag och banker hade med nazisterna.

Innan jag går närmare in på alla de fakta som bevisar att nazisternas backades upp av åtskilliga storföretag och banker, från bl.a USA och England, trots att det var uppenbart att deras ambitioner var allt annat än demokratiska och välvilliga ska vi först ta en närmare titt på vad det var som formade unge herr Hitler.

Hitlers fader Alois, var en kringflackande och notoriskt otrogen herre som gjorde sin 23 år yngre syssling Klara med barn medan hans andra hustru Fanni låg döende i tuberkulos. Den 20 april 1889 föddes Adolfus Hitler i Braunau, Österrike. Lille Adolf fick ofta stryk av pappan som även brukade misshandla modern. Den första skoltiden gick dock rätt bra för lille Adolf men efter att ha flyttat till Linz och realskolan förändrades det och första året fick han t.o.m gå om. I förhoppning om att bättra på betygen förflyttades han till realskolan i Steyr men betygen ska ha varit så usla att han använde dem som toalettpapper och slutade skolan.

Han sökte sedan in på konstakademin i Wien två gånger men misslyckades. Skamsen över fiaskot sade han upp bekantskapen med sin närmaste omgivning, slutade att höra av sig till systern och struntade att åka hem till den döende modern. När första världskriget startade hittade han en mening med sitt liv och fick utlopp för sina aggressioner.

Hitler blev först frikallad eftersom han ansågs för klen men anmälde sig som frivillig. Hans kompanikamrater fann honom lite udda men han visade prov på mod och belönades med järnkorset två gånger. Hitler läste mycket och en av de böcker som gjorde starkast intryck på honom var den konservative antisemiten Paul de Lagardes ”Deutsche Schriften.” En annan stor inspirationskälla var Lanz von Liebenfels högerextrema och rasistiska tidskrift ”Ostara.”

1919 skickades Hitler av tyska riksvärnet till Munchen för att spionera på vänsterorganisationer. Där anslöt han sig till det högerinriktade arbetarpartiet och blev snart en av dess frontfigurer. Rudolf Hess besökte ett av de möten där Hitler talade och imponerades.

Hess introducerade Hitler till det högerextrema Thulesällskapet vars medlemmar bl.a bestod av några av Munchens rikaste och mest inflytelserika personer. De var en antisemitisk orden vars filosofi byggde på en föreställning om.den överlägsna ariska rasen och hade grundats 1918 av bl.a Dietrich Eckhart som en gren av av rasideologen Guido Von Lists Germanerorden.

Thulesällskapet sysslade med magiska ritualer och i en av dessa sägs Eckhart ha initierat Hitler i en monstruös, sadistisk ceremoni som gjorde honom impotent. Det är svårt att finna belägg för hur sant detta är men känt är att Hitlers chaufför långt senare i en filmad intervju berättade om hur flickvännen, som var Fuhrerns husa, bekräftade att Hitlers och Eva Brauns säng aldrig uppvisade några som helst tecken på att där skulle ha förekommit sexuell aktivitet.

På sin dödsbädd sägs Eckhart ha sagt:

”Följ Hitler, han kommer att dansa men det är jag som står för melodin.”

Från Thulesällskapet fick Hitler också nazismens stora symbol hakkorset eftersom Thules emblem var en dolk med en svastika i bakgrunden. .

I München hade Thulesällskapet möten varje lördag på hotel Vier Jahrenzeit och man hälsade på varandra med frasen "Sieg Hiel!". Det tyska arbetarpartiet (DAP) som under Hitlers ledning blev NSDAP, det Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet, finansierades av bl.a Thulesällskapet.

Många medlemmar i Thuleorden kom att ha ledande roller i NSDAP. Som Rudolf Hess, Hitlers ställföreträdare, Gottfried Feder, nazisternas ekonomiexpert, Hans Frank, juridisk rådgivare, Dietrich Eckhart, Hitlers andlige vägledare, Alfred Rosenberg, nazisternas chefsideolog samt Henrich Himmler, ledare för SS vars symbol, en dödskalle med två korsade benknotor är identisk med Skull & bones som professor Sutton avslöjade.

Fil.dr Rhawn Joseph beskrev i sin avslöjande artikel "The brotherhood of death" att flera av de initiationsriter som Skull & Bones använde använde var identiska med Thulesällskapets.

En av Hitlers tidigaste och främsta supportrar i USA var Henry Ford, bilmagnaten som redan 1922 började investera pengar i den österrikiske korpralen och 1938 tilldelades den finaste utmärkelse en icketysk kunde få; den tyska örnens storkors, av Hitler.

Den 7 juli 1929 la den amerikanske diplomaten Owen D. Young fram den s.k Youngplanen, som innebar att Tyskland på 37 år skulle betala i genomsnitt 100 miljoner brittiska pund om året och därefter under 22 år betala en summa för att täcka den krigsskuld som de allierade hade till USA. Förslaget fastställde de tyska krigsskadestånden till gigantiska 20 miljarder dollar, d.v.s 105 miljarder mark,.

Fritz Thyssen, den mäktigaste kapitalisten pumpade in pengar i Hitlers parti som våldsamt motsatte sig den förnedrande Youngplanen. Nu fick också NSDAP det folkliga stöd de så hett eftertraktade då ilskan över de allierades krav var stor hos det tyska folket.

Ett år efter Youngplanen fick nazisterna 6,4 miljoner röster vilket innebar en åttadubbling av röstantalet på två år. Trots en hetsjakt på politiska motståndare judar, homosexuella och andra minoriteter fast det inga dubier från storkapitalet i väst att sasta pengar på nazityskland.

Dr Jacques R. Pauwels, som är professor i historia avslöjade i sin artikel "Profits über Alles! American Corporations and Hitler," att en elit bestående av ca 20 av de största amerikanska företagen hade tyska förbindelser under 30-talet..

Bland dessa var bl.a:

Union Carbide, General Electric, Gilette, Singer, eastman Kodak, Coca-Cola, IBM och ITT. Dessutom var många amerikanska juristfirmor, investeringsföretag och banker djupt involverade i att satsa pengar i Hitlertyskland.

Professor Pauwels namnger även Wall Street firman Sullivan & Cromvell, J.P Morgan & Dillonbanken, Read & company och The Union Bank, ägd av Brown Brothers Harriman som hade nära samarbete med den tyske stålmagnaten Fritz Thyssen.

Chefen för Union Bank som genererade pengar till nazisterna via Thyssen var Prescott Bush, pappa till George H Bush och alltså farfar till den nuvarande presidenten George W Bush. Samtliga medlemmar av Union Banks styrelse var Skull & Bones män.

I januari 1939 valdes Hitler till "Man of the year" och prydde förstasidan i amerikanska tidskriften TIME.

1950 publicerade James Stewart Martin boken, “All Honorable Men" om sina erfarenheter som chef för "Avdelningen för ekonomisk krigföring" vid justitiedepartementet i USA. Hans jobb var att undersöka strukturen i den nazistiska industrin.

Martin beskrev hur amerikanska och brittiska affärsmän sett till att hamna i nyckelpositioner för att mörklägga och försvåra undersökningar om nazistindustrin för att dölja sin egen medverkan där.

I sitt ypperliga verk “Conjuring Hitler: How Britain And America Made the Third Reich,” bevisade professorn i ekonomisk historia, Guido Giacomo Preparata, hur eliten sponsrade Hitler och nazisterna.

Professor Preparata beskrev också hur engelsmännen och amerikanerna först knäckte den tyska ekonomin och därefter den franska valutan under 20-talet och att därefter hade de fullkomlig dominans över Europas öde.

I UKTV History producerade dokumentären ”Banking with Hitler” avslöjades hur den amerikanske finansministern mellan 1934-45, Henry Morgenthau, i sin dagbok erkände hur både nationella och internationella banker skapade ett system för att finansiera nazisterna. Filmen visar dessutom, bl.a genom intervjuer med folk som var med, hur bankeliten pumpade in pengar i hitlertyskland..

I valkampanjen 1940 hade president Roosevelt lovat att hålla USA utanför kriget, men i hemlighet planerade han och krigsministern Stimson i själva verket för att få med landet i kriget. Något som bevisats flera gånger om av såväl militära historiker som andra.

Tvärtemot de råd som Roosevelt fick av sina amiraler Richardson och Stark, så valde han att flytta en stor flottstyrka från västkusten till Pearl Harbour som var en mycket mer oskyddad plats. Man hade knäckt japanernas kod före attacken och visste vad som var på gång, men för att motivera USA:s intåg i andra världskriget offrade man en stor del av sin flotta och tusentals oskyldiga.

Vid krigsslutet såg bl.a Vatikanen till att de flesta naziofficerarna kunde fly via operation Ratline och amerikanska underättelsetjänsten att de främsta tyska vetenskapsmännen, bl.a nazisten Werner Von Braun, via Operation Paperclip fördes över till USA. En del av de höga nazistofficerarna, bl.a Reinhard Gehlen fick sedan topposter inom CIA.

Winstons Churchills sekretare mellan 1940-45, Sir John Colville, avslöjade i sina memoarer, ”The Fringes Of Power,” hur Churchill brukade säga:

”Världskriget är det bästa som har hänt! Ur det kommer vi att kunna skapa Europas förenta stater.”

Av Michael Delavante 29 maj 2008 11:03