”När den vite mannen kom till oss, hade han sin Bibel och vi hade vår jord, nu har vi en Bibel och han har vår jord”
Kikuju-stammen i Sydafrika har humor! Det är ett gott tecken på att de inte vill ta till våld (kanske just för att de har fått evangeliet?), eller så är det ett tecken på resignation när de inte kan ta till våld. Men jag tycker i alla fall att Kikuju-stammen gjorde sitt livs byte! Det tråkiga är bara att det skulle ske ett byte!
Varför kunde de inte få bibeln, och samtidigt ha fått behålla markrätten, även om den kanske inte var mycket odlad innan de vita kom? Men man kan ju alltid hoppas att Kikujuerna fått en inkomstkälla på köpet, och en jämn försörjning av vatten istället för att vara tvungna att gräva ner strutsägg fyllda med vatten i ökensanden vid varje sällsynt nedfallande regnskur.
Jag är själv mycket lik Kikujuerna, eftersom jag ser med misstänksamhet på framtida utländska gruv- och dagbrottsföretag i Sverige. Men liksom Kikujuerna tar jag det med stoiskt lugn och tillåter det. Det gör vi till skillnad från en sådan folkrättsförbrytande marxist som Robert Mugabe! I längden tjänar nog även vi svenskar på exploaterande utländsk brytning av Uran, guld och annan malm i Sverige, precis som Kikujuerna tjänar på vitas exploaterande av land och jordbruk. Det är antingen det eller fattigdom och nöd, för både oss svenskar och för Kikujuerna.
En annan sak med relationer mellan nord och syd; Hur kommer det sig att västerlänningar trycker på för att afrikaner ska bibehålla faunan i Afrika, samtidigt som de är positiva till rovdjursavskjutningen i sina egna länder? Många afrikaner dör genom vilddjursattacker men afrikaner förväntas ändå vara viltvårdare.
I Sverige skjuter vi varg och björn för att det annars är farligt att promenera i skogen, så till den milda grad att det bara finns en handfull stora rovdäggdjur av båda sorterna kvar. I Norrland finns det, främst bland samerna en antipati mot stora rovdjur och en vilja att skjuta varg, och i viss mån björn.
Samerna försvarar sig med att rovdjuren river deras renar. Men dessa rivna renar får de ju ersättning för av svenska staten! Hur rationella är renägarna då? Bland de etniskt svenska norrlänningarna lever en rädsla för rovdjursattacker, och en beskyddarmentalitet gentemot barnen. Men folk har fått en snedvriden bild av vilka djur som är farliga. Älgen dödar och skadar antagligen fler människor än varg och björn, men ändå är folk inte rädda för älgar¤¤¤, trots att det finns många, många fler av dem.
¤¤¤ [Anledningen till att vi skjuter av älgstammen är inte på grund av säkerheten för skogsflanörer, utan det är för att älgen orsakar skador på skogen.]
Roger Klang, Lund
Analys av 
Roger Klang 11 mar 2009 09:49