Las åldersdiskriminerar i onödan!

"Bland de forskare som redan börjat arbeta finns ett tiotal som följt med från KI och Stockholm till Texas-metropolen.”
Citat; SvD

Onsdagen den 23 september, kunde man i samma tidning läsa om att:

”Fyra läkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset har anmält sin arbetsgivare för åldersdiskriminering. Samtliga har arbetat på sjukhusets infektionsklinik och fått sluta vid 67 års ålder trots att de önskat stanna kvar. Stockholms läkarförening har avböjt att driva frågan eftersom sjukhuset har lagen på sin sida – men diskrimineringsombudsmannen vill pröva frågan. Sedan den 1 januari i år omfattar diskrimineringslagen även äldre.

”Vi vill pröva om lagen om anställningsskydd faller inom ramen för det undantag som diskrimineringslagen tillåter, säger DO Katri Linna. Enligt lagen om anställningsskydd, Las, har man rätt att arbeta till 67 års ålder. Vill man stanna längre än så måste man komma överens med arbetsgivaren.” Citat; SvD

Se där.., där har vi ännu ett bevis för att Las går hårt åt ekonomin. En högt ärad professor lämnar spjutspetsforskningen på KI, och han tar tio andra forskare med sig som alla lämnar Sverige och reser till USA. Åldersdiskrimineringslagen som tillkom 2009, sist i Europa, har blivit en lam och sen, men välkommen åtgärd av den svaga Alliansen, för att komma åt Palmes skötebarn Las utan att de vågar ta bort densamma.

Åldersdiskrimineringen i Las var ett medel för att uppnå en politisk reformering, och inget intrinsikalt självändamål, när den tillkom. (Intrinsikalt = filosofisk term för något som har ett värde i sig självt.) Den tillkom en gång i tiden enkom för att fullända den socialistiskt politiska agendan i samma lag. Den delen av lagen är tänkt att kompensera för konsekvenserna av andra delar av Las, de som säger att sist in blir först ut. Olof Palme visste mycket väl implikationerna av en sådan lag som den han implementerade. Han visste att det skulle bli mycket svårare för ungdomar och invandrare att få jobb med Las. Därför försökte han tvinga ut en del av de äldre från arbetsmarknaden, som ju var en generation med stark arbetsmoral som min morfar, tidigare än de kanske hade velat, som med min morfar. Vad jag vill ha sagt är att det var en dålig politisk lösning eftersom den motverkar tillväxt! Ju färre som är i arbete desto lägre tillväxt, det kan väl inte ens Mona Sahlin och Lars Ohly neka till?

Palme räknade nog med att, eftersom lagen inte tvingade ut någon om arbetsgivaren ville ha den anställde kvar, så skulle också fler få gå kvar i tider med ett överskott av tjänster på arbetsmarknaden. Men med en sådan regel som säger att man bara är garanterad att få arbeta kvar tills man fyllt 67, så minskar tjänsterna totalt sett över perioder med både hausse och baisse på börsen, och som en följd där av krymper även investeringarna eftersom kapitalmarknadens investeringsmöjligheter också krymper.

Om man har en tvingande pensionsålder så förlorar samhället på Las oavsett konjunktur. Men Palme räknade nog med att lösa det problemet genom arbetskraftsinvandring. Och visst, ekonomin växer i så fall, men inte nödvändigtvis BNP per capita eftersom arbetskraftsinvandrarna även dem går i pension vid 65- senast 67. Det enda positiva det medför, är en stärkt konkurrenskraft för de svenska storföretagen gentemot utländska företag i och med att de svenska företagen växer. Men eftersom storföretagen är så internationaliserade idag så här långt efter Palmes tid (Las tillkom 1982), så försvinner den fördelen, och man konkurrerar istället med sådana saker som att avskaffa hårt reglerande arbetsmarknadslagar som Las tillexempel, eller låga skatter, eller låga alternativt inga arbetsgivaravgifter, eller inga betalda ”sabbatsår”. Det är bara IKEA som kanske har några storföretagsfördelar kvar, men det beror enbart på Ingvar Kamprads hembygdskänsla och att IKEA inte är ett aktiebolag. Dessutom så har vi idag en självgående typ av humanitär immigration som inte nödvändigtvis medför något nytillskott i personalkrisbranscher till Sverige. Det har Alliansen dock åtgärdat med den nygamla arbetskraftsinvandringen.

Med detta sagt så kan man säga att immigration visst ger ekonomiska spinnoffs, men… Las hämmar den ekonomiska tillväxten betydligt, så att Sverige inte lever upp till sin fulla potential!

På fackförbundet IF Metall bland andra, så ser man positivt på rationaliseringar inom sin bransch. Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, säger om företagens planerade permanenta personalneddragningar efter krisen, att han anser att rationaliseringar är bra eftersom det ger konkurrensfördelar.
I Sverige är den här synen inom fackföreningar mycket vanlig. Veli-Pekka Säikkälä menar helt riktigt att det är bra på lång sikt för industrin att företagen blir konkurrenskraftiga eftersom det i sig kan resultera i högre volymer och att man därför längre fram behöver nyanställa. I andra länder har fackföreningar tänkt tvärtom, man har slagits för varje jobb vilket har inneburit att företagen har förlorat i konkurrenskraft följt av att jobben har försvunnit för alla istället. Källa; Carolina Neurath, SvD

Här faller ännu ett argument för Las och den tvingande ålderspensionen, eftersom konkurrenskraftiga företag ger avknoppningar och personalutökningar på längre sikt. Till och med facket har förstått det!
När företag expanderar får unga och gamla arbetssökande slåss på lika villkor, eller sätta sina egna villkor beroende på konjunkturcykel och kompetens, åtminstone utan Las. Det är den bästa vägen till framgång och tillväxt. Håller inte Mona Sahlin och Lars Ohly med IF Metall?

I min tidigare artikel om Las skrev jag om de uppenbara ekonomiska nackdelar som Lagen om anställningsskydd medför, och den diskriminering av yngre och invandrare som kommer av samma lag. Detta inlägg handlar mer om den diskriminering av pensionärer som Las medför! Det finns inga motsägelser i mitt påstående att både yngre och äldre diskrimineras av Las, eftersom marknaden krymper med en sådan äldrediskriminerande lag, som jag har förklarat ovan. Vem tror till exempel på att yngre lättare skulle få in foten på arbetsmarknaden om vi hade haft en pensionsålder på 45? Det är som jag säger, marknaden krymper bara i så fall!
Detta inlägg handlar även om ytterligare ekonomiska nackdelar genom de svenska spjutspetsforskarnas hinder på arbetsmarknaden. Det finns helt enkelt ingenting som är bra med Las. Jag kan inte komma att tänka på ett enda valitt argument för att hindra någon som fyllt 67 år från att jobba vidare, om det är det han eller hon vill. Ingen har rätt att hindra någon att göra någonting - som inte är moraliskt fel och lagstadgat mot - på grund av hög ålder, inte heller genom att spela ut ungdomar mot äldre! Detta inlägg är däremot ett valitt argument, mot idén att de unga vinner på att de äldre körs ut från arbetsmarknaden, för det är helt enkelt inte sant. Det är en horribel lögn, först skapad av en socialistisk och hänryckt Olof Palme.

Jag tror inte att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg eller någon annan i regeringen inser att åldern man får arbeta vid enligt Las, tillkom för att Las inte skulle ställa till med så stor skada på ekonomin när lagen infördes? Den är ad hoc till en socialistisk samhällsidé helt enkelt.

Detsamma gäller den förtida pensionsåldern mellan 63 och 65. De försöker reglera sig till samhällsekonomiska fördelar via arbetsmarknadspolitik, trots att idiotlagen Las motverkar välstånd, genom att laborera med pensionsåldern neråt i lågkonjunktur, men det fungerar inte om man inte justerar den uppåt eller gör den ”utan tak”. Det är kortsiktigt tänkande att sänka pensionsåldern i arbetslöshetstider! Låt folk gå i pension när de vill, men de ska ha rätten att gå i pension vid 65 eller 67, huvudsaken är att det finns en gräns för när man inte längre ska kunna tvingas att arbeta för att kunna försörja sig! Mitt förslag skulle vara att ha pensionsåldern vid 67, men att man kunde göra som idag och gå i pension två år tidigare fast utan att förlora några pengar på det, istället borde de få en bonuspension om de går vid 67 eller senare, för taket för hur gammal man får vara när man arbetar borde bort.

Varför ska man lappa och laga en dålig lag som Las? Bort med skiten! Las är en ofantligt omfattande grundligt företagsreglerande lag, det bästa vore att riva loss den som en vaxning, och skapa en helt ny arbetsmarknadslag på de få områden en lagstiftning kan rättfärdigas på. Ett område skulle kunna vara avgångsvederlag, men eftersom vi har en A-kassa i Sverige så ser jag ingen akut vits med det.

Analys av Roger Klang 30 sep 2009 10:22