dave_mcmt @ flickr.com 

Dags att tänka om

Tyvärr kommer Socialdemokraterna få svårt att göra detta till en valfråga, eftersom de inte vågade. På kongressen kom de med någon luddig formulering om att vinsterna inte fick bli för stora i friskolorna. Vad det nu kan betyda. Vad det innebär verkar däremot klart. Socialdemokraterna har förlorat ett viktigt vapen och en viktig skiljelinje mot Björklunds ogenomtänkta skolpolitik.

För vart går egentligen pengarna nu när friskolorna drivs i vinstsyfte? En del av pengarna går direkt till vinst genom att vissa gymnasier riktar in sig mot elever som vill ha mycket självstudier. Man halverar helt enkelt lärartiden, låter eleverna studera hemma och tar ut vinsten som färre klassrum och de minskade lönekostnaderna innebär. Visst kan det finnas en poäng i att låta elever kunna ha mer självständiga studier om de så önskar. Men då ska man också komma ihåg att Skolverket kritiserat denna ”lära sig själv”-undervisningsmetod samtidigt som man lyfter fram klassrumsundervisning som en mycket viktig pedagogisk metod. Och ska friskolornar ägare verkligen få gå med oerhörda mängder vinst bara för att de riktar in sig mot elever som har lätt för skolan och kommer från studievana hem? Borde inte pengarna som man tjänar in på elever som inte behöver lika mycket lärarledd tid gå till de som behöver mer tid istället för att hamna i fickorna på riskkapitalbolag eller enskilda personer?

I DN får vi också läsa att fyra av tio gymnasieskolor satsar mellan 100 000 och 500 000 på marknadsföring. De måste nu locka till sig elever, eftersom varje elev (som inte har för stora behov) genererar vinst. Fem av tio skolor konkurrerar med gratis bärbara datorer, gymkort eller fria resor. Här är det ingen större skillnad på kommunala skolor eller friskolor. Alla drabbas av konkurrensen. Men skulle inte konkurrensen handla om vilken skola som erbjöd bäst utbildning? Flest behöriga lärare eller lärare per elev? Snarare än vem som bjuder på flest utlandsresor?

Friskolorna gynnas även av nuvarande momsregler (2). Kommunala skolor får dra av för momsen på sina inköp, vilket friskolorna inte får göra. Därför kompenseras friskolorna. Problemet är bara att kompensationen utgår från momsen som den var i början av 90-talet. Sedan dess har momsen på både mat och böcker sänkts, vilket innebär att de kommunala skolornas momsavdrag inte längre är lika stora, samtidigt som friskolornas kompensation är på samma höga nivå som tidigare. Bara i Uppsala räknar man med att gymnasierna överkompenserats med 24 miljoner och hela den privata skolverksamheten (förskola, grundskola, gymnasium) i Uppsala blir överkompenserade med sammanlagt 120 miljoner kronor per år. Och sen undrar man hur friskolor kan gå med vinst? Inte handlar det om bättre och effektivare undervisning i alla fall.

Dessutom har friskolor färre behöriga lärare per elev och saknar i högre utsträckning eget skolbibliotek. Friskolor som tar ut vinster har, sedan systemet infördes i början på 90-talet, knappast inneburit en förbättring av undervisningen eller kvaliteten på skolan. Snarare tvärt om. Skolan har blivit mer segregerad, vilket missgynnar svagare elever men knappast har gynnat högpresterande elever. Vi har fått en betygsinflation samtidigt som resultaten i internationella test blivit sämre. Dessutom har enorma summor i skattepengar hamnat hos privatpersoner, riskkapitalbolag och i reklambranschen istället för att återinvesteras i undervisningen. Ändå vågar inte Socialdemokraterna kräva återinvestering och ta debatten med allianspartierna. Det är tråkigt. Tråkigt för vår framtida skola och för den framtida socialdemokratin.

Krönika Av Niklas Blomqvist 19 feb 2010 10:11