Religionens uppkomst

Männen satt samlade i ring och berättade jakthistorier. De starkaste männen satt i mitten, kvinnor och barn satt i en större ring utanför och lyssnade. På den här tiden var det styrkan som styrde hierarkin i flocken. Den starkaste jägaren som hade störst jaktlycka och bidrog mest till flocken fick välja sin kvinna först och hade mest respekt. Därför var det naturligt att densamme var ledare för de andra. Övriga i hierarkin placerades således efter deras bidrag till stammen. Längst ner bland männen i stammen var en blek, kortväxt, manipulativ och elak liten jävel som kallades ”prällen”.

Han fick aldrig följa med ut och jaga, som liten snodde han sin mat och ställde till med oreda istället för att lära sig yrket och bidra som de andra. En natt satt Prällen och tjurade bland kvinnorna medans männen pratade om dagens jakt i vanlig ordning. Efter en stund blev han kissnödig och bestämde sig samtidigt för att ta en kort promenad. En bra bit från grottan stannade han till för att tömma blåsan i närheten av ett buskage. Plötsligt från ingen stans började ett oväder bildas och det började således spöregna. Han började bege sig mot grottan när det plötsligt slog ner en blixt i trädet alldeles i närheten av Prällen. Han slungades iväg och kastades till marken. Skakandes och gråtande låg han kvar en stund tills han slutligen vågade öppna ögonen. Där alldeles intill trädet låg det en stor käpp med en flammande låga! En stor bit av trädet hade lossnat vid träffen och fattade eld. Prällen var rädd men samtidigt nyfiken på käppen som kallade till honom med den mystiskt dansande lågan.

Han gick varsamt fram och rörde lite lätt vid käppen. Lyfte upp den och studerade lågan. Prällen rusade mot grottan med käppen i handen för att visa de andra vad han hade hittat! När han väl var framme började de andra i flocken skrika av förskräckelse vid åsynen av eldpinnen! De slängde sig instinktivt ner till marken och började buga med utsträckta armar, rädda men samtidigt rörda av åsynen av Prällen och hans märkliga eldstav! Prällen blev mållös, till och med de starkaste jägarna låg och skakade av skräck vid hans åsyn. Plötsligt började en inre röst höras i Prällens sinne, nu är det min tur! Han tog ett dramatiskt steg framåt, sträckte på ryggen och sa med salig stämma: Himlen har valt ut mig! Skyarna har skänkt mig denna eldstav och hemligheten bakom elden! Jag är den utvalde!
De andra i stammen började jubla och skaka i extas över denna magiska kväll och himlens outgrundliga val. Prällen var eldmannen! Den äldste krigaren tittade skeptiskt mot Prällen. Han tänkte lite och tog till orda igen. ”Jag har kraften att sätta eld på hela flocken! Genom att peka kan jag få vem som helst av er att börja brinna!” Han spände blicken i den gamle krigaren som genast blev rädd och sänkte sin blick. Ha! Tänkte Prällen… Nu ska vi göra lite ändringar!

Som det var sagt så började Prällen mycket riktigt utnyttja sin nya position som den utvalde. Det var således fritt fram för honom att välja det bästa köttet från jakten. Han fick föröka sig fritt bland kvinnorna för att få sprida eldkraften bland de nya barnen. Grottan var alldeles för alldaglig för hans storhet, således fick hela byn hjälpa till med att bygga en grandios hydda åt honom där han kunde leva och ostört sprida sin säd bland de andra männens kvinnor som den ”utvalde”.

Här har vi sagan om hur religionen kom till! Efter Prällens första styre har religionen utvecklats på lite olika sätt, genom åren har hyddan blivit kyrkor, moskéer, tempel och andra religiösa byggnader hängivna till de heliga männen. Många män och kvinnor har åtagit sig rollen som utvalda precis som Prällen. Sedan har eldstaven ändrat form, den har blivit kors, halvmånar, stjärnor och många andra symboler. Då människor utvecklats på många olika sätt så har ju självfallet bakgrundshistorien ändrats om en hel del. Den beskriver olika former av ”himlen som öppnade sig” och har lite mer avancerade upplägg. Sedan tog det inte lång tid förrän de starkaste krigarna började skita i om den ”helige” fick ligga med deras fruar eller inte. De började ta till svärdet så man uppfann kompromisser såsom kyskhet och annat kul.

Kort och gott, så var den första religionen en apmänniska som skrämde andra apmänniskor till lydnad med en pinne som brann!

Av Chris Millenbauer 12 mar 2010 14:05