Fotograf: The U.S. Army@flickr 

Den Nya Revolutionen

I tidiga jägarsamhällen levde man i små familjegrupper på cirka 25-50 personer. När vi sen började odla och skapa städer ökade antalet människor som levde tillsammans. När så byteshandeln övergavs och penningsystemet och beskattningen infördes av de mest adrenalinstinna hannarna så tvingades folk in i ett system som än idag håller världen i ett järngrepp. Uppror har förekommit men oftast så har religiös skrämselpropaganda och vapenmakt i kombination med löneslaveriets effektiva maskineri hållit massorna i schack.

I modern tid så har man ofta använt mer raffinerade metoder för att hålla folket lugna genom att ge dem en illusion av frihet via politiska val där de fått välja bland diverse marionetter och papegojor. Med hjälp av massmediernas propaganda har man sedan effektivt drillat "packet" med vad som är lämpligt att tycka, tro och tänka.

Indoktrineringen är numera så effektivt inympad i folk att vi blivit varandras fångar och fångvaktare på samma gång. Allt är "väl" så länge vi inte kliver utanför de politiskt korrekta åsiktsramarna men nåde den som anstår sig att ens antyda att vi blivit sålda en lögn av etablissemanget. Då stormar åsiktspolisen fram med blixtens hastighet och skränar:

"Konspirationsdåre, foliehatt, och rättshaverist" till den "pajas" som haft mage att begå "tankebrottet" att hävda en åsikt som bryter mot konsensus. Då hjälper det föga hur väl vederbörande kan presentera sin sak eller hur mycket fakta och bevis han/hon redovisar, det går ju för bövelen mot allt som man fått lära sig av skolan, tidningarna och TV:n, så följakligen MÅSTE det vara fel.

Vad som sker är att individen drabbas av kognitiv dissonans, d.v.s när olika tankar kommer i konflikt med varandra men personen rationaliserar bort obehagliga fakta eftersom de står i strid med vad denne VILL tro är sant varpå en känsla av kognitiv balans infinner sig som även om den bygger på illusioner ändå skänker en känsla av trygghet.

Låt oss nu ta en titt på fakta om världen:

Var 30:e sekund dör ett litet barn i världen i malaria. En fjärdedel av kostnaden för ett amerikanskt bombplan skulle räcka för att finansiera ett globalt forskningsprogram för att finna ett effektivt vaccin mot malaria. Världens samlade militärutgifter uppskattas idag ligga på 1 339 miljarder dollar per år, d.v.s 11 000 miljarder kronor. Det betyder att 981 miljarder i månaden, 225 miljarder i veckan och 32 miljarder om dagen läggs på militära medel. Jämför siffrorna med de 129,1 miljarder euro, (ca 1200 miljarder kr) år 2008 som finansierade samtliga EU-verksamheter.

Den främsta vapenproducenten på jorden är USA som enskilt svarar för ca 80 procent av ökningen sedan 2004. USA svarar ensamt för nästan hälften av världens totala militära utgifter följt av Storbritannien, Frankrike, Japan och Kina med vardera 4-5 procent.

Världens 500 rikaste personer har tillsammans en inkomst som är större än de 416 miljoner fattigaste människornas sammanlagda inkomst. 2,5 miljarder människor lever på mindre än två dollar om dagen medan 10 % av världens rikaste får 54 % av inkomsterna. 1996 visade FN:s Human Development Report att 358 människor hade tillgångar vilka motsvarade hela 2,3 miljarder av jordens befolkning. Rapporten visade vidare att en elit på 1 procent av världens befolkning äger över 40 procent och att 10 procent äger närmare 85 procent av alla tillgångar.

2009 publicerade de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, boken "The Spirit Level" (på svenska Jämlikhetsanden) där de redovisar analys av statistik om hälsa och sociala problem i 23 av världens rikaste länder. Pickett och Wilkinson visar att skillnader i ohälsa mellan rika och fattiga kan förklaras med en enda variabel, nämligen ekonomisk ojämlikhet.

Man upptäckte att de sex mest ojämlika länderna inom OECD är Australien, Nya Zeeland, Singapore, Portugal, Storbritannien, och USA och att där tjänar den rikaste femte-delen av befolkningen mellan 7 och 10 gånger så mycket som den fattigaste femte-delen. På punkt efter punkt fann de samband mellan ojämlikhet och misstroende, psykisk sjukdom, alkohol och drogmissbruk, barndödlighet, livslängd, fetma, skolprestationer, tonårsfödslar, mord, fängelsestraff och social rörlighet.

25 % av amerikanerna och 20 % av britter och australier lider av psykisk sjukdom, medan motsvarande siffra för det mest jämlika landet i OECD, Japan är 8 procent. Den förväntade livslängden bland de 23 jämförda länderna var högst i Japan och Sverige och lägst i USA och Portugal. Spädbarnsdödligheten var lägst i Japan och Sverige och högst i USA och Portugal.

Föga övveraskande så begås det fler mord i de ojämlika länderna och samma mönster hittar man även för ojämlika delstater i USA. Motsvarande samband hittar man också när det gäller användning av illegala droger där USA, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland ligger högst medan Japan, Sverige och Finland ligger lägst.

Professorer Wilkinson och Pickett redogör statistik som visar en i stort sett perfekt korrelation mellan andelen fångar per 100 000 invånare och länders ekonomiska ojämlikhet. USA och Singapore, de mest ojämlika länderna i OECD toppar listan överlägset medan Grekland, Japan och de nordiska länderna ligger lägst.

Kontentan av dett är att bästa sättet att öka folks välbefinnande består i att utjämna inkomstskillnaderna. Wilkinson och Picket menar att sambandet mellan ojämlikhet och ökning av hälsorelaterade och sociala problem tyder på att om USA skulle minska inkomstskillnaderna till närheten av genomsnittet för de 4 mest jämlika länderna Japan, Norge, Sverige och Finland skulle andelen som har förtroende för andra stiga med 75 procent.

Dessutom så skulle förekomsten av psykisk sjukdom och sjuklig fetma kunna minskas ned med nästan två tredjedelar, antalet fängelseinterner skulle minskas med 75 procent och människor skulle leva längre samtidigt som de skulle kunna arbeta två månader mindre per år.

I de flesta industriländer har det skett en stor ökning av ångest och depressioner och bland ungdomar som nästan alltid följts av en högre frekvens av beteendestörningar som alkoholism, drogmissbruk och brottslighet. Picket och Wilkinsson förklarar:

"Vårt samhälle, där individen är lika lösryckt och atomiserad som någonsin på 1800-talet, präglas av konkurrens, alienation och avundsjuka,. Statusjakt är något som tycks bli viktigt i tider då människor känner sig osäkra på varandra, är dåliga på att visa tillit, känner bristande trygghet och förankring".

I slutet av boken går de in på lösningar. De menar att vi måste bygga upp en folkrörelse som skapar förändring och lägger fram idén om ett "nätverk av jämlikhetsgrupper, som träffas för att utbyta idéer och genomföra aktioner överallt, i bostäder och på kontor, i fackföreningar och politiska partier, i kyrkor och skolor".

Forskarna föreslår även en högre andel kooperativt ägande och som ett led i samhällsförändringen har de skapat en virtuell mötesplats på www.equalitytrust.org.uk där de även gör sina vetenskapliga belägg för varför ekonomisk jämlikhet lönar sig för alla, tillgängliga.

Låt oss nu ta en titt på den mänskliga naturen:

Den mänskliga hjärnan fungerar enligt en ekonomisk princip: genom att förenkla, rationalisera och kategorisera får vi struktur på tillvaron. Det här är logiskt såtillvida att det ger en känsla av trygghet och att det motverkar kaos men det betyder inte att de slutsatser som ligger till grund för våra analyser alltid stämmer överens med verkligheten. Därför måste man om man vill nå fram till vad som brukar definieras som sanning tålmodigt söka fakta och alltid vara beredd att ifrågasätta de slutsatser man drar utifrån dem.

Det här är något som de allra flesta människor varken har tid, ork eller intresse av att göra och det är inte meningen heller. De få som orkar hänge sig åt att göra det brukar vanligen definieras som flummiga, djupa, konstiga, eller, i mer anständiga ordalag, filosofer. Ju mer manipulerade och stressade vi är, desto svårare är det självklart att göra detta.

I våra möten med andra människor så sätts alltid olika processer igång beroende på vad den andre personen triggar inom oss. När andra inte lever upp till våra förhoppningar om positiv bekräftelse reagerar vi ofta med besvikelse och ilska, vilket brukar resultera i att vi projicerar våra egna, ofta omedvetna, aggressioner mot dem.

Skuld föder skuld, vrede föder vrede och i botten av allt ligger rädsla och sorg. Rädslan blir till ilska, ilskan blir till hat och hatet blir till våld, antingen verbalt eller fysiskt. Det är därför inte ovanligt att vi ägnar massor av tid till pajkastning eller häcklande,(det verbala våldet är ju den vanligaste formen av våld) vilket förvisso ger egot en kick men leder till föga vad beträffar insikter och utveckling.

Egot är behäftat med ett inneboende maktbegär. Vilka uttryck detta begär kommer att ta sig beror bland annat på individens psykiska och fysiska konstitution. Det senare innebär, för att ge ett exempel, att det delvis är knutet till graden av testosteron och att det kan danas till det goda om individen under sin uppväxt får kärlek och positiv bekräftelse. Emellertid finns en avart i form av psykopati som ibland också går i arv.

Ju mer maktlös en person har känt sig i barndomen desto mer aggression kommer vederbörande också att bygga upp inom sig. De med lägre testosteronhalt kommer vanligen att vända aggressionen inåt medan de med högre testosteronhalt kommer att vända aggressionen utåt. Därför är också anorexi, bulimi, självskador och självförnedring vanligare bland flickor och kvinnor, medan våld mot andra är mycket vanligare bland pojkar och män.

Jag tror att vi behöver en ny revolution, men inte någon av de klassiska våldsamma revolutionerna utan en revolution i tanken, eller snarare medvetandet och hjärtat. De utmaningar vi står inför och den leda som finns över att trampa runt i det artificiella ekorrhjulet tror jag också förr eller senare kommer leda fram till en sådan revolution.

Den Nya Revolutionens människor kommer dock inte att använda vapen eller våld för att skapa ett bättre samhälle, de kommer att beväpna sig med kunskap och självkänsla för att tillsammans genomföra sina mål. För att lyckas behöver vi också ha en god hälsa parat med en stor dos empati och för att nå fram till detta behöver vi skaffa oss bättre självinsikt och lära oss fokusera på rätt saker, rätt umgänge och inte minst, rätt kost.

Då blir det också lättare att göra rätt val i livet och benägenheten att trösta sig med ohälsosam föda, droger eller andra skadliga saker minskar eller försvinner eftersom vi har fullt upp med att uppleva hur fantastiskt livet kan vara när vi är fria och välmående i ordets rätta bemärkelse.

Av Michael Delavante 09 maj 2010 10:18