Fotograf: David W. Siu@flickr
Analyser av uråldrigt ljus, känt som rödförskjutning, visar att de första galaxerna tog form för ungefär tretton miljarder år sen. Cirka en miljard år efter den 'Big Bang' som skapade universum. Sen växte de dramatiskt till de gigantiska system som vi känner till idag.
Frågan är hur?
Fram till nu har många experter trott att galaxer växer i storlek genom att kollidera med andra galaxer.
Men en ny teori menar att detta inte kan vara det enda sättet. Den unga galaxen borde även kunna växa genom att suga i sig kall interstellär gas som råmaterial för skapandet av nya stjärnor. Ett astronomteam som nyligen skrivit en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature, testade denna idé genom att använda en ljusanalyserande spektrograf på det europeiska Very Large Telescope (VLT) i den Chilenska Atamacaöken.
Gruppen valde ut tre mycket avlägsna galaxer (vilka i likhet med Vintergatan är roterande stjärnskivor) för att försäkra sig om att deras expansion inte var resultatet av kollisioner med andra galaxer. Vad de letade efter var kemiska signaturer av så kallade ”tunga element”; element bestående av urgaserna väte och helium.
I alla tre fallen fann astronomerna en fläck nära den galaktiska kärna som tjänar som en födelseplats för nya stjärnor. Fläckarna hade betydligt färre tunga element än resten av rymden. Galaxerna hade alltså växt i storlek genom att dammsuga närmiljön på gas.
Resultatet “är det första direkta beviset för att accretionen [ungefär; gravitationsattraktionen] av rena gaser verkligen inträffat och var nog för att underblåsa en vital tillkomst av stjärnor samt tillväxten av massiva galaxer i det unga universum” sade teamledaren Giovanni Cresci från Arcetris astrofysiska laboratorium i Italien (min översättning).
“Upptäckten kommer att ha en stor effekt på vår förståelse av universums evolution från Big Bang till idag” konstaterade det Europeiska sydobservatoriet (ESO) i en pressrelease.
Det tycks alltså som att ännu en pusselbit i det stora universella pusslet har hamnat på plats.
| Av |
| Av lihran, 12 sep 11:35 kommentarer |
| Av Ann-Britt Åsebol, 09 jun 09:01 kommentarer |
| Av Ulf Berg, 20 maj '11 06:16 kommentarer |
Författare:
Martin Ekdahl
Publicerad: 22 okt '10 09:34
The Very Large Telescope (VLT) består av fyra separata optiska teleskop (Antuteleskopet, Kueyenteleskopet, Melipalteleskopet, och Yepunteleskopet) vilka byggts och opereras av det Europeiska sydobservatoriet (ESO) på Cerro Paranal, ett 2635 meter högt berg i Atacamaöknen i norra Chile. föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå
Länk till artikeln: