Regeringen utrotar den svenska vargstammen

Idag består vargstammen i Sverige av föga mer än 200 individer. Dessa är den sista kvarlevande spillran av ett rovdjur som kom till den skandinaviska halvön långt innan människorna. Dessa sista individer kommer om några decennier att vara ett minne blott, för i skrivande stund utplånas det lilla hopp om att djurarten skall kunna fortleva i Sverige. Detta sker systematiskt och medvetet.

Orsakerna till att denna, en av Sveriges inhemska arter, kommer att dö ut är flera:

• Blodtörst
• Mytbildning
• Dumhet
• Inavel

Vi börjar med den första orsaken, blodtörsten. Detta är någon form av oresonligt och primitivt hat mot ett utpekat släkte som tar sig form i vissa människors hjärnor. Detta hat kan ta sig formen av rasism, homofobi, hat mot människor av annan religion och etnicitet eller hat mot andra djurarter. Hatet motiveras alltid på samma sätt: Den utpekade gruppen av varelser utmålas som ett ”hot” som måste utplånas. I rasisternas fall är det andra folkslag som är hotet, i de religiösa fundamentalisternas fall är det andra religioner som är hotet och i varghatarnas är det vargen som är hotet.

Detta grundar sig i den andra faktorn, mytbildningen. Ända sedan människan tämjde hunden har man trott på amsagor om hundens vilda släkting vargen. I sagan om Rödluvan åt vargen upp mormor och lade sig i hennes säng för att äta upp den besökande Rödluvan. I andra sagor och myter är vargen alltid ett farligt och lömskt djur. Annat är det i Sydeuropa där vargen i mytologin beskrivs som ett klokt och förnuftigt djur. Vargen gav Romulus och Remus (Roms mytologiska grundare) di då de höll på att svälta ihjäl. I länder i södra och sydöstra Europa uppfattas vargen således inte som ett hot och lever också fredligt sida vid sida med människorna - utan att utgöra ett hot. Tyvärr tycks det som att de svenska jägarna har lyssnat lite för mycket på sagorna om den farliga vargen i sagan om Rödluvan och att vår regering lyssnar alldeles för mycket på jägarna.

För regeringen representerar den tredje faktorn, dumheten. I stället för att ta reda på fakta om djuret så tar man jägarnas ståndpunkt och betraktar vargen som ett hot mot liv och lem. Vargen beskrivs som ett hot mot boende, människor som vistas i skogen och mot jägarna och deras hundar. Allt detta är givetvis rena dumheterna. För det första har inte en (1) enda människa i Sverige dödats av en varg på över tvåhundra år, om någonsin. För det andra är de älskade hundarna ett mycket större hot mot både bärplockare, boende och jägare än vad den skygga vargen någonsin skulle kunna vara. Hundar dödar människor och andra hundar, och jägare skjuter både hundar och människor av misstag. Vem är egentligen ett hot? Om en och annan hund äts upp av en varg och om någon ren någon gång blir riven tänker jag inte gråta. Hundar och renar går det mängder av i Sverige. Vargar finns det få. Dessutom har regeringen gått på ett argument som tar priset i dumhet och som får en att fundera över hur det står till med våra folkvalda politikers mentala hälsa, nämligen att vargjakten behövs för att motverka inavel i vargstammen.

Detta leder oss till den fjärde orsaken till att vargen kommer att utrotas, inavel. För visst är det så att vargen riskerar att inavlas. Tacka för det om endast tvåhundra individer finns kvar! Men hur bekämpar man egentligen inavel genom att minska vargstammen? Då finns det ännu färre individer kvar som riskerar att få inavlad avkomma. Dessutom tas ingen hänsyn till om det är hanar eller honor som skjuts. De få kvarvarande hanvargarna får det allt svårare att hitta tikar att para sig med. Regeringen hävdar att man jagar de djur som drabbats av inavel och därmed ”rensar” stammen. Detta tror jag inte ett dyft på. Vilket nys. Inte bara leder det tankarna tillbaka till makarna Myrdals 30-talsdröm om en genetiskt ren svensk folkstam, det är även fullständigt orealistiskt. Inte väljer den upphetsade jägaren med conjacs-pluntan i fickan och geväret i handen försiktigt ut ett exemplar som verkar vara genetiskt defekt och skjuter det för att vårda stammen. Nej han skjuter hejvilt och hoppas att han hinner döda så många djur som möjligt innan någon upptäcker att kvoten redan är överskriden.

Och så är det. Norra Sverige har förvandlats till ett vilda västern och bufflarna har bytts ut mot vargar. Djuren skjuts i mängder och ofta är jägarna så dåliga på att sikta att de skadeskjuter djuren av misstag. Då måste även de skadeskjutna djuren avlivas, av "humana" skäl. Så rullar massakern på tills stammen är så försvagad och så gles att den dör ut av sig själv, alternativt avslutas med en sista kula. Vad ska jägarna skjuta på då? De får väl inplantera lite vildsvin så att de har något att stilla sin blodtörst med. Ett nytt årtionde inleds, men man kunde tro att Sverige hade förpassats flera hundra år bak i tiden. Ett nytt årtionde av intolerans och hat.

Låt mig avsluta med en passande parafras på De lyckliga kompisarnas utmärkta sång Troll och häxor, riktad till Sveriges regering:

”Om du tror på troll och häxor, då kommer trollen och tar dig, men om du genomskådar lögnerna, så kan jägarna ta sig”.

Debattartikel Av Martin Ekdahl 07 jan 2010 08:35