Cristiano Ronaldo är en vinnare

Nu kommer många att kalla mig naiv och okunnig då jag försvarar hans beteende, att jag på fullaste allvar tror att Ronaldo är en lagspelare. Men det gör jag.

Cristiano Ronaldo är en världsstjärna, kanske till och med den absolut bäste, och han presterar för sitt lag näst intill i varje match varje vecka. Han vet, och alla andra vet, att United med Ronaldo på planen är ett bättre lag än utan. Så enkelt är det. Att han lägger sig, gnäller och faktiskt ser relativt nonchalant är hans sätt att vara, hans spelstil. Irriterande? Oh ja men samtidigt ett sätt som gynnar hans lag då motspelarna lägger en massa energi och kraft på att ”hata” Ronaldo, så genom denna absolut irriterande spelstil vinner hans lag väldigt mycket.

Men om vi håller oss kvar till ämnet och själv händelsen så förstår jag att han blir frustrerad, han vill vara med där ute och inte missa en enda målchans, en enda frispark. Han vill vara i centrum. Han vill att hans United ska vinna. Med honom på plan.

Att man visar sig missnöjd vid ett byte är inte okej men samtidigt förståeligt. Tycker man själv att man gjort en bra match och vill fortsätta att prestera så är det klart att man blir besviken. Det som dock ska tilläggas är att det inte är okej att man visar det så pass öppet då det ser illa ut och att det skapar rubriker. Skulle han hållit det inom sig för att sedan gå till omklädningsrummet så hade jag inte suttit här och skrivit om det. Så nej, han gjorde inte rätt, men jag tror inte att det var för att han tycker att han är större än laget han gjorde det utan för att han helt enkelt är en vinnare som vill så oerhört mycket. Sen är det självklart att han vet sitt värde, men han vet också att han inte kan åstadkomma det själv utan han behöver LAGET.

Sedan kan jag hålla med om bytet var helt riktigt då Ferguson måste spara sin guldklimp för framtida matcher, så bytet är inget konstigt i sig. Däremot tycker jag inte att det ska bli en för stor sak av att han visade lite känslor vid bytet. Så farligt var det inte och det visar samtidigt att han vill mycket, inte bara för sig själv utan också för laget. Man ska inte glömma att det samtidigt är hans vilja för att vinna som tagit honom så pass långt som han gjort. För att bli bäst måste man älska spelet till den milda grad att man hatar att inte få vara med.

Överhuvudtaget är medier i synnerhet är väldigt snabba med att döma och ta ställning mot idrottsstjärnor som visar känslor, vilket är väldigt konstigt, jag menar, det är människor vi pratar om inte robotar. Så fort en stjärna visar lite känslor är han/hon diva eller tror att den är större än laget. Det tycker jag tyder på okunskap om hur det är att vara på deras nivå. Någonstans måste man förstå vilka krav de har på sig från tränare, fans och inte minst sponsorer. Och sporten är deras jobb, inte deras hobby.

Cristiano må ha betett sig som en bortskämd snoris men också som en vinnare, en som alltid vill prestera och nå upp till de krav folk ställer på honom. Hans kärlek till sporten är det som tagit honom hit och att släppa det vore ett felsteg större än att sparka på en vattenflaska och skaka på huvudet.

Krönika Av Max Bergander 12 maj 2009 09:08