Three is a magic number!

Solen och värmen skulle har varit gott nog, men den här gången vart det så mycket mer än så.


Bragd 1

Vi börjar med bragden i Paris, i de franska öppna mästerskapen, Roland Garros, där vårt största tennishopp Robin Söderling tog sig an världsettan och storfavoriten till sin femte raka turneringsseger i Roland Garros, Rafael Nadal.

Att chansen till vinst innan matchstart av många ansågs knappt befintlig var inte särskilt oväntat. Nadal har krossat allt motstånd på vägen fram och är världens absolut bästa spelare. Dessutom släppte Nadal endast ett game (!) mot Söderling vid deras senaste möte i Rom. Men det var då. Det här är nu och Söderling stod som vinnare efter 3-1 i set. En fantastisk match och ett historiskt ögonblick.

Nu väntar Davydenko i kvartsfinalen. Om Söderling har en chans? Vad tror ni själva?

Bragd 2

Zlatan, inte bara teknikfenomen och magiker utan nu också Italiens målfarligaste spelare. 25 kassar i Serie A, världens förmodligen försvarsstarkaste liga. Är det okej att använda ordet världsklass? Ja, har man inte gjort det tidigare i sammanhang med vår svenska storstjärna så är det här ett ypperligt tillfälle att göra det.

Hur han gjorde det? med en klack såklart! Vad hade man annars förväntat sig?

Att Zlatan vinner skytteligan i Italien är hur stort som helst och att spelaren som inte ansågs som en målskytt har tagit sitt spel till en ny nivå likaså. Frågan är vad han kan göra i Italien som han inte redan gjort?

Spanien och Barcelona nästa? Tveksamt, men visst, det vore det bästa som kunnat hända.

Bragd 3

Som en fantastisk avslutning på denna onekligen väldigt trevliga helg så tog vår svenska travstjärna/kusk en oerhört imponerande seger efter en makalös upphämtning i Elitloppet, den största travtävlingen som finns.

En bedrift som slår väldigt högt. En fantastisk avslutning på en blå-gul helg.

Att tre räknas som det magiska talet passar väldigt bra in här.
Eller vad säger ni?

¤¤¤¤

Som avslutning måste derbyt mellan Syrianska och Assyriska nämnas för det var en match utöver det vanliga. En match som betydde så otroligt mycket och som fick ett fantastiskt avgörande av en fantastisk spelare.

Robert Massi som har haft problem med skador under stora delar av säsongen spelade nu från start och smällde upp ett skott i klykan från 25 meter och gav segern till sitt älskade Syrianska.

Har själv spelat med Robert i Brommapojkarna under fem år och redan då hade en fruktat skott som inte sällan hittade in i nätet bakom chanslösa målvakter, så att han avgör på det sättet är inte särskilt förvånande och något jag vet att fler med mig unnar honom till tusen. Dock skönt att inte spela i hans lag längre då han hade tjatat om detta för resten av året.

Men det som ändå var mest imponerande var fansen, satan vad mycket kärlek! Syrianska och Assyriskas fans satte verkligen färg på det här derbyt med vackra tifon och med en makalös stämning. Dessutom gör de något som de andra ”rivalerna” i Allsvenskan bör ta efter, här hatar man inte utan man älskar SITT lag. Det är kärlek.

Kan inte säga det bättre än vad Stefan Batan, i Assyriska, sa till Aftonbladet efter matchen:

”det är inget hat mellan oss, det är rivalitet”

Tack.

Krönika Av Max Bergander 01 jun 2009 11:04