I min artikel om Zlatan publicerad i Expressen i söndags redogör jag för vad många italienare jag snackat med känner. Zlatan är ingen särskilt älskad spelare i Italien, inte ens i Milano, eller bland de som håller på Inter i Milano.
Jag älskar honom fortfarande. Det är inget nytt. Ingen svart korp har landat på min axel och viskat hat i mitt öra. Jag är dock så klart ledsen över att han lämnar serie A. Jag är inte dummare än att jag inser att bevakningen av serie A kommer försämras när han hamnar i Barcelona.
Samtidigt som Zlatan varit världens vackraste bro mellan Sverige (Rosengård) och Italien har han också delvis kommit att skymma mycket annat. Serie A är ingalunda dränerat på fina spelare. I stort sett alla regerande världsmästare spelar där. Många unga superstjärnor som Balotelli, Giovinco och Motta spelar också där.
Italiensk fotboll har delvis varit igenom ett häftigt slagregn. Nu drar solen över himlen igen. De ekonomiska luftslott som fortfarande byggs i Spanien och England har Italien redan betalat priset för.
Serie A är som ett gammalt fint rockband som fick en hit och plötsligt spelar på utsålda jättearenor världen över. Sedan kommer en ny tid. Sedan kommer en återgång till det mer genuina, nr och grotta i replokalen och ut och spela för de som fortfarande älskar dem.
Serie A har en mindre kostym idag än för tio, femton år sedan. Men det är fortfarande världens vackraste kostym i mina ögon.
Jag vet att Sverige är fullt av folk som av olika anledningar (en del personliga som det verkar, som om Ramazotti legat med deras flickvän) och jag vet att de skrattar gott åt att många storstjärnor lämnar Italien för spel i Spanien. Låt de garva.
Jag tycker Zlatan är den bästa ambassadör för Sverige som kommit fram sedan Nils Liedholm. Det är klart jag tycker det är synt att han lämnar Italien. Jag tror fortfarande att han får svårt att vinna sin hårt efterlängtade CL-titel med Barcelona.
Under tiden sliter jag vidare med min kärlek till serie A. jag sviker inte min kärlek bara för att det finns andra kvinnor som är vackra.
Marcus Birro, poet och författare. Bloggar om italiensk fotboll på expressen.se och skriver krönikor för Expressen.
| Krönika Av |
| Av Max Bergander, 16 nov '10 10:58 kommentarer |
| Av Fotbollsoraklet, 28 okt '10 13:09 kommentarer |
| Av BOIS, 15 okt '10 11:11 kommentarer |
Författare:
Marcus Birro
Krönika, Publicerad: 21 jul '09 12:19
Läs även Lukas Forsbergs artikel som Birro svarar på. föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå
Som en våt dröm av Alexander Nilsson
Storebror VS Lillebror av Max Bergander
Är det slut nu? av Max Bergander
Ni kan glömma Champions... av Markus Ram
Inga fler ”Oldie goldies” i... av Max Bergander
Zlatan har en ödmjuk kaxighet... av Max Bergander
Ett bevis på svenskars totala... av Max Bergander
Idioter som förstör fotbollen av Lukas Forsberg
Insane, Usian av Lukas Forsberg
Giraffhockey – En fråga om... av Max Bergander
Länk till artikeln: