Jeglertz accepterade inte en delad ledarroll

Att Djurgården klarade sig kvar i allsvenska stavas lagmoral och benhård vilja, för att ta de poäng man behövde de sista tre matcherna och sedan vända ett 0-2 underläge i kvalet till vinst mot ett Assyriska med allt att vinna är imponerande.
Efter slutsignalen såg man en tagen, lättad, men framförallt rörd Andrée Jeglertz stå vid sidan med armarna i kors och bara andas ut. Det har varit ett fruktansvärt hårt år för den redan på förhand ifrågasatte tränaren. En bravad om man ser till hur långt nere i skiten man satt under långa perioder. Men det var då, nu är det helt nya tongångar.

Ledningen i Djurgården, som under säsong förklarade sitt fulla stöd till Jeeglertz, har nu vänt totalt och vill ha en delad tränarroll. Något som han inte accepterat. Och jag har full förståelse för hans beslut.

Andrée är en tränare som debuterade på den här nivån, det ska man aldrig glömma, men ändå lyckades vända den negativa trenden hans lag befann sig i till att man klarade sig kvar. Och han har trots all kritik från media och fans aldrig slutat tvivla, han har hela tiden hållit sig sansad och lugn utåt trots att det förmodligen stormat rejält inne i hans huvud. Och det ska inte underskattas. Tror inte många förstår vilken otrolig press det är att leda ett lag i motgång, och speciellt inte när 10 000 visar sitt tydliga missnöje vid varje match.

Till nästa säsong kommer Djurgården att göra stora förändringar i både trupp och ledning men man borde behållit Jeglertz som tränare för att på något sätt kunna bygga vidare på den positiva trenden man nu skapat istället för bygga från grunden. Spelarna känner trots allt förtroende för honom och det är värt otroligt mycket.

Nej, jag tror att Djurgården gör ett stort misstag att inte erbjuda honom tränarjobbet. Han är, precis som lagkapten Johannesson säger en ”coming man” som kommer att utvecklas. Vi får inte glömma att detta var hans första säsong på den här nivån.

Analys Av Lukas Forsberg 17 nov 2009 09:49