”Han var magisk”

Det Ronaldinho kunde göra med en boll i fart är något som jag aldrig har sett någon annan göra. Hans teknik, passningar och skott var i en klass för sig. Bollen satt som klistrad vid hans fötter för att sekunden senare lämna dem likt en kärleksfull smekning och landa lika mjukt och fint på hans medspelare.

Dock kan vi nog ena oss om att hans karriär inte gått spikrakt uppåt på senare tid. Det där magiska leendet och skrattet har länge varit borta, och det vackra spelet likaså. Men nu känns det som att han börjar hitta tillbaka i Milan med den gamle storspelaren Leonardo som tränare. Skratten är tillbaka, lekfullheten är tillbaka, men kanske framförallt det vackra spelet.

Men han kommer inte att nå tillbaka till sitt näst intill magiska spel. Den nivån och eran är borta, tyvärr. Däremot kan han nog fortsätta att bjuda på enstaka konster som för en tillbaka till tiden när han var som ingen annan. Det är nästan lite tråkigt när man tänker på det för ingen i dagens fotboll har det han hade. Även om Messi, Ronaldo den yngre, Zlatan och de andra stjärnorna är fantastiska så är de inte där. Ännu. Det kanske kan nå dit på sikt, men jag är tveksam. Han var Magisk. Han hade ett spel och en känsla jag är tveksam om någon annan i världen besitter.

Krönika Av Alexander Nilsson 11 dec 2009 14:51