Zitiz
Den här sajten är en del av Zitiz

Dag 41 - Välkommen till djungeln del II

Dag två inleddes med god frukost och elefantridning. Att beskriva den känslan är ganska svårt, vi fick sitta på en rackig bänk fastsurrad på ett minst sagt suspekt vis, och det kändes många gånger som om jag skulle falla rakt ner i marken. Elefanterna lunkade fram i ett lugnt och kontrollerat tempo, stannade ibland för att äta lite bambu, vilket var högst roande. Efter drygt en timme sa vi farväl till elefanterna och inledde dagens femtimmarspromenad.

Uppför, uppför, nerför, uppför. Efter två timmar skiljdes vi ifrån fransmännen och japanen, som endast skulle trekka i två dagar. Nu slapp vi vänta in dem varje kvart och kunde hålla ett jämnare tempo. Omgivningen bestod fortfarande av mycket nerbränd växtlighet och jag påpekade detta återigen. En timme senare förändras hela trekken. Allt blev grönt, allt kröp nära inpå kroppen, stigen smalnade av till två decimeter, och såg många gånger ut att vara oanvänd på månader. Det blev betydligt svårare att ta sig fram och jag blev betydligt nöjdare till mods, det kändes äntligen att man var långt hemifrån. Vi passerade forsar, små bäckar, bananträd, bikupor och oräkneliga antal färggranna fjärilar. Ett par timmar senare kom vi till dagens höjdpunkt, ett vattenfall. Här åt vi lunch, nudlar inlindat i bambublad, som vi burit med ifrån elefant-campen. Efter måltiden blev Chat väldigt exalterad och ropade och pekade ovanför mitt huvud. Jag fick lite panik och svängde på huvudet, fyra meter ovanför mig på en trädgren låg en meterlång, tydligen dödligt giftig, grön orm. Som tur var sov den middag och stördes inte av oss turister. Chat förklarade att han aldrig tidigare sett en sådan orm, och att de var mycket sällsynta.
Efter en timmes ytterligare uppförs-trekking nådde vi en liten by, väldigt bohemisk, där vi stannade för natten. Utsikten ifrån denna hydda är obeskrivlig, och kan tyvärr endast upplevas. Men den var sannerligen fantastisk.

Den sista dagen av vår trek, frukost och ”dusch” vid ytterligare ett vattenfall. Trekken kändes verkligen prisvärd (cirka 500 kr). Vi vandrade minst denna dag och efter ett par timar nådde vi den sista aktiviteten, forsränning. Trots torrsäsongen så lyckades vi ha roligt på forsen, mest på grund av att vi var två gummibåtar som lekte pirater mot varandra. Försökte skvätta, stöta och på alla möjliga vis göra det svårt för den andra båten. Det ledde till att jag och en svensk-amerikan bytte båtar med ett par välplanerade hopp. Vid forsens slut var även trekken slut och vi fick skjuts tillbaka till centrala Chiang Mai. I slutändan är jag mycket nöjd med hela upplevelsen.

Alex har nu åkt till Bangkok för att äntligen plocka upp sitt pass och kreditkort, sedan vidare till Hong Kong. Själv fastnade jag lite i Chiang Mai, lugnet tilltalar mig och jag har rehabiliterat väl. Införskaffat massa filmer och serier till PSP:t, läst böcker och promenerat. Bor på ett ställe som heter Mam’s Place, kan rekommendera det till alla backpackers som vill leva billigt och inte räds lite insekter. Ägaren är en mycket trevligholländare som varit hemifrån i närmare tjugo år, resorten har han ägt i tio.

I morgon bär det av till Laos, och den första anhalten är Gibbon Experience. Mer om detta nästa gång.

Hej!

av 16 mar 2009 11:16

Kommentarer
Sida: 1
Jessica Karlsson 16 mar '09 14:48

Men du fantastiska människa.. Vad härligt det låter. Jag kan se det framför mig, även synen av nerbränd mark.. Akta dig för fler ormar bara. Och det låter som om resan blivit annorlunda, men kanske bättre än du trodde... Puss


Resejournalen

Article image

Hemkommen men bortkommen

Väderförhållandet är vad som utmärker sig mest på denna sida av jordklotet. Ifrån att ha vistats i 40 graders värme under fyra månaders tid, till ”det svenska sommarvädret” resulterar lätt i en känslomässig härdsmälta.

Resejournalen

Article image

Dag 110 - Barn på nytt i Nha Trang

Vistelsen i Nha Trang (känt för sitt klubbliv?) kan summeras med en genomhärlig heldag på nöjesparken Vinpearl. På något vänster hade vår grupp på fyra utökats till cirka sexton personer, skrämmande majoritet av svenskar, med endast en representant ifrån Frankrike. Denna grupp äventyrslystna människor begav sig en tidig förmiddag genom en...

Resejournalen

Article image

Dag 106 - Shoppingmekkat Hoi An

Den mysiga kuststaden i Vietnam visade sig vara ett mycket positivt resmål. Jag hade åkt dit helt utan förväntningar, och med den jävliga bussresan bakom mig kunde det endast bli bättre. I ett nötskal så är Hoi An riktat främst till shoppingentusiaster, detta gör sig till känna omedelbart eftersom man bokstavligen passerar en sko eller klädbutik...

Resejournalen

Dag 103 - Helvetesbussresan del II

Det var kanske ett fyrtiotal laoare på bussen och alla såg på oss med mörka, ogästvänliga ansiktsuttryck. De rökte och lät och jävlades, de som inte hade sittplats la sig bredvid oss.

Resejournalen

Dag 101 - Helvetesbussresan

Vi köpte våra bussbiljetter på ön Don Det, hos Happy Tours. Blev visade bilder på de komfortabla bussarna som skulle färda oss till Vietnam. Vi valde det lite dyrare alternativet för att slippa lokalbussarna som man hört så mycket dåligt om.

Resejournalen

Dag 99 - Rehab

I sällskap med Johanna och två ytterligare stockholmare med namn Pranee och Emilie, reste jag vidare söderut genom Laos.

Vår destination var 4000 Islands och vårt mål var att vila våra arma kroppar från galenskaperna i Vang Vieng.

Resejournalen

Article image

Dag 87 - Bland hinkar och svampar i Vang Vieng del II

Vad vi möttes av var hur ett nöjesfält utan regler lär se ut, bar efter bar uppradade längs floden. Vid varje bar kunde man klättra upp på plattformar och slänga sig ut över vattnet med hjälp av en gunga eller linbana. Dessa plattformar sträckte sig ofta till den obekväma höjden över tio meter. När man landade lite snett eller med armarna vågrätt...

Resejournalen

Article image

Dag 83 – Bland hinkar och svampar i Vang Vieng

Vang Vieng. Vang fucking Vieng (ursäkta min franska). Festparadiset som varenda backpacker i Sydöstra-Asien hört talas om.

Resejournalen

Article image

Dag 75 - Livet som apa del III

Doften av kaffe når snart mitt luktsinne, detta tack vare Max, vår guide. Natten innan hade vår grupp i träkoja nummer tre bestämt oss för att göra ett sista försök att se Gibbon-apor. Vi bad därför vår guide att sova i vår träkoja, och vi skulle bege oss ut klockan fem på morgonen.

Efter lite frukt och snacks lämnade vi träkojan för...

Resejournalen

Article image

Dag 63 – Livet som apa del II

Vi tilldelades en 19-årig guide vid namn Max som hjälpte oss de följande dagarna. Han besvarade frågor om reservatet och var alltid redo att skära upp lite frukt eller koka en kanna kaffe. Vi var en liten grupp som bestämde oss för att utforska några ytterligare linor innan solen gick ner. Med en muntlig beskrivning från Max begav vi oss djupare...

Resejournalen

Article image

Dag 63 – Livet som apa

Efter en tre minuters båtfärd över floden Mehkong hade jag lämnat Thailand och befann mig istället i den laotiska lilla staden Houy Xai. Den vilda tiden i Thailand var för tillfället över och ett nytt land med nya möjligheter låg vid mina fötter. Under tiden i Chiang Mai hade jag utspelat en mental strid med mig själv, på den ena sidan min...

Resejournalen

Dag 41 - Välkommen till djungeln del II

Dag två inleddes med god frukost och elefantridning. Att beskriva den känslan är ganska svårt, vi fick sitta på en rackig bänk fastsurrad på ett minst sagt suspekt vis, och det kändes många gånger som om jag skulle falla rakt ner i marken. Elefanterna lunkade fram i ett lugnt och kontrollerat tempo, stannade ibland för att äta lite bambu, vilket...

Resejournalen

Article image

Dag 41 - Välkommen till djungeln

Efter de fysiska och psykiska påfrestningarna i Bangkok såg jag fram emot att kunna andas frisk luft, njuta av naturen och pressa min kropps fysik. Vi hittade ganska snart en trekking-rutt som tilltalade oss, tre dagar, två nätter, turistfria stigar, vattenfall, elefantridning och forsränning.




Resejournalen

Dag 7 - Mörkt på horisonten, trots fint väder del II

Dag 4.

Klockan ringde 6.30, med lite om och men kom jag ur sängen. Mitt rum ligger bara 10 m till receptionen, 20 m till stranden, tyvärr bredvid rummet där de fyller på tuberna för dyken nästan dygnet runt. Det är fan inget lågmält läte.

Resejournalen

Dag 7 - Mörkt på horisonten, trots fint väder

Mitt löfte om positivare nyheter från resan måste tyvärr brytas, det har uppstått oväntade komplikationer som kan komma att förändra resan nämnvärt.